Ulf Stenman: Planera städer där alla kan trivas

Foto: Arto Takala, Åbo stad
Foto: Arto Takala, Åbo stad (Åbo stad | Arto Takala)
22.9.2022
Torgbloggen Ulf Stenman

Allt fler människor kommer i framtiden att bo i en stad. Hur vi utvecklar och planerar våra städer har därför en central betydelse för framtiden. Blir framtiden hållbar? Kommer invånarna att trivas?

En stad är aldrig statisk, den förändras kontinuerligt. Klimatförändringen, osäkerheten i världen och den sociala segregationen är exempel på komplexa utmaningar som påverkar städernas framtid. Vi kan lösa utmaningarna genom att samarbeta tvärsektoriellt och tillsammans gå in för en hållbar stadsplanering.

Jane Jacobs (1916–2006), författare och kritiker, lyfte i tiden upp fyra avgörande faktorer för ett fungerande och trivsamt stadscentrum och ett dynamiskt stadsliv:

  1. En stadsdel bör präglas av fler än en primär funktion, gärna en blandning av bostäder och arbetsplatser.
  2. En stadsdel ska vara byggd som en kvartersstad med korta kvarter, vilket maximerar antalet korsande rörelser och skapar fler potentiella möten.
  3. Åldern på fastigheterna ska variera. Alla klarar inte av de prisnivåer som en nybyggnation skapar.
  4. Det ska finnas en täthet i kvarteret, vilket är detsamma som tillräcklig mängd människor.

Fungerar Jacobs tankar ännu idag? Att dagens stadsplanering separerar industrier från infrastruktur och konsumtion är byggnadstekniskt och ekonomiskt effektivt. Å andra sidan tenderar vi utarma stadskärnan när vi sammanför liknande byggnader på ett ställe. Det är väl inte så här vi vill ha det i ett interaktivt, jämlikt och mångkulturellt samhälle?

Människor som bor nära varandra har större chans att lära känna varandra, utbyta erfarenheter och bygga sociala nätverk. Bostadsområden med en blandad befolkning har bättre förutsättningar att forma heterogena sociala nätverk vilket i sin tur förstärker integration i samhället.

Stadsplaneringen, arkitekturen och den fysiska utformningen av en stad ska skapa naturliga ”tredje platser” ställen för spontana möten. 

Stadsplaneringen tenderar många gånger bli alltför teknisk, men har det oaktat en imageskapande roll, som kan användas i stadens marknadsföring och profilering. Staden vinner konkurrensfördelar när den i sin planering lyckas attrahera individer och verksamheter och därigenom skapa ekonomisk tillväxt.  

Trots att vi lever i en marknadsekonomi behöver våra städer gå in för en planering som uppmuntrar sociala ideal och mångfald ”i Jane Jacobs anda”. Stadsplaneringen, arkitekturen och den fysiska utformningen av en stad ska skapa naturliga ”tredje platser” ställen för spontana möten. Första platsen är hemmet, andra platsen skolan och arbetsplatsen.

I en genomtänkt, designad stad interagerar människor i alla åldrar och i olika socioekonomiska och etniska grupper med varandra.

Det är där vi vill bo!

I nya magasinet! Läste du redan detta?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här