Efterfrågan finns igen men det är dyrt att driva en allmän bastu

En stor del av bastubadandet handlar om att ungås, prata om veckan och åren som gått och glädjas eller bekymras av morgondagen.
En stor del av bastubadandet handlar om att ungås, prata om veckan och åren som gått och glädjas eller bekymras av morgondagen. (Robert Seger)
3.10.2022

Den finska bastukulturen är ett världsarv. Det har FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur UNESCO avgjort. Men ska det faktiskt finnas bastu i alla lägenheter?

Uppskattningen är att det finns ungefär tre miljoner bastur i Finland, vilket är anmärkningsvärt då invånarantalet är drygt 5,5 miljoner. Så var finns alla dessa bastur? Många, många finns vid någon fin sjö eller vid havet men otroligt många också i en lägenhet på 30-40 kvadratmeter.

Denna artikeln ingår i nya Kommuntorget Magasinet.

I somliga flervåningshus är bastun gemensam för invånarna. Förr byggde man nere på gatunivå eller i källaren, i dag är husets egna bastu allt oftare på taket med fin vy över det urbana landskapet. Eller i alla fall kommer den med vy.

Tänk även simhallar, idrottsanläggningar och hotell. Bastun är överallt.

Dessutom finns det fortfarande några tiotalet allmänna bastur, som blev vanliga i städerna efter kriget på 1940-talet. Enbart i Helsingfors fanns det på den tiden över 120 allmänna bastur. Bastun var för många det enda stället där man kunde tvätta sig med varmt vatten. På Yle Arenan finns många härliga dokumentärer om bastuns historia.

Läs mera: Yli 90-vuotias Sauna Arla Helsingin Kalliossa sulki toistaiseksi ovensa – syynä kaasun hinta ja korona

Det finns anor att bygga på och man förstår att utvecklingen består. Bastukulturen är cirka 10 000 år gammal. Därav kulturarvsstatus hos UNESCO.

Mervi Hongisto, företagaren som driver Forum Sauna i Åbo.

Det doftar tjära och torv som används vid olika behandlingar, i Forum Sauna på Tranbacksgatan i Åbo. Den är en av de sista av sitt slag i staden. Företagaren Mervi Hongisto har drivit den allmänna bastun i 34 år, hennes pappa gjorde det tidigare. Själva bastun, alltså Forum Sauna, är från 1920-talet men den har verkat på olika adresser i staden.

– Den här byggnaden som också ursprungligen byggdes till bastu är från 1940-talet. Vi flyttade in här i början på 1980-talet. Den gamla badinrättningen är kulturmärkt och här gjordes en omfattande renovering 2013. Det finns garanterat inget mögel här!

Mögel och ohyra har varit en orsak till att många allmänna bastur i Finland lagts ned. Byggandet av nya flervåningshus eller att husbolaget valt att ha egen bastu är andra skäl till det krympande beståndet.

– Jag vet att lägenhetsbastur utnyttjas som förvaringsutrymme. Där ligger pilkhalare och pulkor. Det är helt galet. Och otroligt dyrt, tänk på kvadratmeterpriset, säger Mervi Hongisto.

Jag ser att folk är helt slutkörda. De jobbar så hårt.

Lägenhetsbastun som koncept började sprida sig på 1970-talet från Olars i Esbo där en byggfirma började förverkliga idén. Länge byggde man bostäder så att invånarna kunde krypa in i ett litet rum som ibland var mörkt och försett med antingen en dåligt fungerande ugn eller sedan en med brännheta ångor. Ibland var – och är – lägenhetsbastun faktiskt bra.

– En tid var det bastu i nio av tio lägenheter, säger arkitekt Pekka Tommila (intervjuad i Rivet ur arkivet på Yle Arenan, 27.10.2014, vid cirka 22 min 12 sek).

Bostäder med egen bastu byggs fortfarande men enligt byggbranschen är det allt vanligare i städer att bastun finns i flervåningshusets gemensamma utrymmen.

På grund av de fluktuerande men skenande energipriserna är det svårt att exakt räkna ut hur mycket det kostar att bada egen bastu i lägenheten. Energikostnaderna är i varje fall en sak som spelar in då lägenheter planeras och byggs. Men det finns annat som har betydelse.

Mervi Hongisto vid Forum Sauna i Åbo berättar att hon känner de flesta som kommer till forum Sauna för att bada bastu.

Enligt henne är behovet att träffa andra människor stor efter pandemiåren med tuffa restriktioner. Det är både män och kvinnor, oftast dock män som badar bastu.

Trånga lägenhetsbastur används av många som förråd. – Helt galet, säger Mervi Hongisto.

– Och jag ser att folk är helt slutkörda. De jobbar så hårt.

Också ungdomarna har hittat den allmänna bastun men det är många äldre personer som besökt bastun i flera år. 

– Vi har glädjande många nya besökare, sådana som bor här nära och som kommer längre ifrån. Utländska turister, Jag säger alltid till stamkunderna att de måste ta hand om nykomlingarna. Alla måste få trivas här!

Den allmänna bastun i Åbo har öppet tre timmar på fredagar och på beställning oftare.

Det är ingen skillnad om det blåser och snöar vågrätt eller om solen går ner i Stadsfjärdens ljumma sensommarvatten, Michaela Finne badar ändå. I föreningen Vasa Pingviners bastu har hon hittat en rutin som gör gott för hälsan och som samtidigt berikar på ett mänskligt plan.

 

 

Vattnet öppnade en ny värld

En kall februarikväll för sju år sedan steg Michaela Finne in i den blekrosa bastun på Sandö i centrala Vasa för första gången.

Sedan dess har hon friluftsbadat så gott som varje dag. Vattnet och gemenskapen i bastun ger henne både krafter och insikter.

Text: Catrin Sandvik, foto: Nelly Björkholm 

– Egentligen gillade jag inte ens att simma tidigare, jag var alltid den som tyckte att det var för kallt. Men i dag har vattnet blivit en vän och jag har blivit nästintill beroende av att bada dagligen. Känslan efteråt grundar mig på något sätt, den är så konkret. Speciellt på vintern. Man känner sig återupplivad, endorfinerna flödar, man blir balanserad och mår bra, säger Finne som till vardags är egenföretagare inom kommunikationsbranschen.  

Under åren som inbiten friluftsbadare vid föreningen Vasa Pingviner har hon kunna lägga märke till en del trender i bastun, till exempel att pandemitiden väckte vasabornas bastulust och att en stor del av de nya badarna är unga, under 30 år. 

– Det fina med friluftsbadandet är att alla kan göra det. Här görs ingen skillnad på ålder, utseende, språk, bakgrund eller kroppsform. Allt som krävs är badkläder och lite tid. I dag är det så mycket som händer i huvudet när vi sitter framför våra skärmar, dessutom är många väldigt ensamma. Då är det en skön känsla att komma till vattnet och vara del av den vänliga gemenskap som finns i bastun. 

Med tiden har Finne märkt att bastubadarna har en tendens att bada ungefär vid samma tider varje vecka. Åren har gjort att de anonyma ansiktena blivit bekanta, några till och med vänner, och diskussionerna löper. 

– Vilka levnadsöden jag fått ta del av, både glädje och sorg. De äldre badarna har visat mig ett sätt att hitta lycka i vardagen och i det man är, inte genom att söka sensationer. Tänk vilken visdom, ärlighet och erfarenheter som finns här, och tänk att jag får vara med. Men allt är förstås inte djup och allvar, vi diskuterar också vardagliga saker: vattentemperaturen, samhället och det lokala. I bastun finns så många härliga människor. 

Finne bor på bara några minuters cykelavstånd från bastun tillsammans med sin sambo som också är en inbiten bastubadare. Den här hösten blir den sista med dagliga dopp vid pingvinföreningens brygga, till våren är det nämligen tänkt att flyttlasset ska gå.

– Vi renoverar en gammal gård vid Kyro älv så bastu- och friluftsbadandet kommer garanterat att fortsätta i någon form, även om besöken på Sandö säkert minskar. Vi börjar med en vedeldad bastu inne och kanske bygger en gårdsbastu om några år. En brygga blir det också förstås så att vi kan göra en vak på vintern. Eller vem vet, kanske vi börjar rulla oss i snön!

Föreningen VAsa Pingviner grundades 1965 med syftet att befrämja vinterbad och sammanföra vinterbadare. 

Bastubyggnaden med tillhörande brygga är byggd i samarbete med Vasa stad. 

Bastun är varm varje dag klockan 10-22. Medlemmarna kommer in med en egen nyckel.

Föreningens bastuetikett är omfattande och manar till respekt för andra bastubadare och tar avstånd från rasism och diskriminering. Etiketten tillåter inte alkohol vid bastun och bastukvist endast på midsommarafton. 

Källa: vaasanpingviinit.fi

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

I nya magasinet! Läste du redan detta?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här