Så vill Tommi Laitio bygga ungdomsvänliga städer

- På väldigt många unga laddas stora förväntningar i ett svårt livsskede då det gäller att hitta sitt eget gäng och sin egen väg. På ungdomsgården får man vara vara sig själv och känna sig trygg, säger Tommi Laitio.
- På väldigt många unga laddas stora förväntningar i ett svårt livsskede då det gäller att hitta sitt eget gäng och sin egen väg. På ungdomsgården får man vara vara sig själv och känna sig trygg, säger Tommi Laitio. (Helsingfors stad | Maarit Hohteri)
13.10.2022

Det känns svårt att förknippa Tommi Laitio med byråkrati, administration och formalia. Men skenet bedrar. Han brinner för god förvaltning och delaktighet.

Tommi Laitios associationskedjor svindlar. I stället för att citera paragrafer och regelverk väljer han att kontemplera – med den unga människan i fokus. 

Den här intervjun ingår i nya Kommuntorget Magasinet. Tidningen har som tema urbanisering och boende.

– Att ringa in det goda livet borde handla mer om vilka rättigheter de unga har, inte vilka möjligheter som står till buds, säger Laitio.

I sin roll som ungdomsdirektör i Helsingfors svarade Laitio för stadens satsning på deltagande budgetering inom ungdomssektorn. Pilotprojektet var det första i sitt slag i hela landet. Numera är den deltagande budgeteringen hela stadens flaggskepp.

Vi tror på den goda förvaltningens betydelse och försöker hitta olika lösningar på universella problem som kommunala beslutsfattare tampas med.

– Deltagande budgetering handlar inte bara om fördelning av pengar till de förslag som får flest röster. Också de förslag som inte får finansiering kan ge tjänstemännen en fingervisning om vad som är viktigt för kommuninvånarna, säger Laitio.

Initiativet föll inte genast i god jord.

– Då vi gick in för att aktivera unga i skolorna inom ramen för den deltagande budgeteringen fanns det en del beslutsfattare som var oroliga för att ungdomar skulle få alltför mycket politiskt inflytande i jämförelse med andra åldersgrupper, säger han och ler skälmskt.

Forskare i Maryland

Laitios liv som tjänsteman är nu lagt på hyllan ett tag. Från och med årsskiftet jobbar han som gästforskare på Johns Hopkins University i Maryland i USA. 

– Jag blev erbjuden ett stipendium och en inbjudan att dela med mig av mina erfarenheter om deltagande stadsförvaltning. Min forskning fokuserar på bibliotek och parkmiljöer och hur man kan utveckla partnerskap mellan kommunen, företag och ideella organisationer i dessa sammanhang, säger han.

Laitios arbetsplats är förlagd till universitetets Bloomberg Center for Public Innovation i Baltimore, som har internationellt samarbete med över 40 städer på olika håll i världen, inklusive Helsingfors.

– Vi tror på den goda förvaltningens betydelse och försöker hitta olika lösningar på universella problem som kommunala beslutsfattare tampas med. Det kan handla om olika sätt att till exempel effektivera sophanteringen, förbättra kommunens säkerhet eller värna om grönområden.

Odet i Helsingfors mittemot riksdagen är lika mycket mötesplats, biograf, verkstad och musikstudio som bibliotek.

Konsten att lyssna

Vi träffas virtuellt på Zoom i skarven mellan frukosten och Laitios första möte. Trots att Laitio har gästforskat i endast åtta månader har han redan klart för sig vad han ska hämta med sig hem då den tvååriga tjänsteledigheten löper ut.

– Det viktigaste för oss tjänstemän är att identifiera vad det är för problem vi försöker lösa. Det i sin tur kräver att man är lyhörd och lyssnar på kommuninvånarna innan man presenterar sina lösningar på komplexa problem. Det gäller att skynda långsamt och förankra sina antaganden i fakta.

Laitios stora passion kretsar kring olika sätt att bygga nätverk och system som inkluderar kommunernas unga invånare. 

– Det viktiga är att kommunerna skapar handfasta förutsättningar för alla unga att bygga sina egna berättelser och förverkliga sig själva. 

Laitio använder ungdomsgårdarna som exempel.

– Väldigt många unga är utsatta för prestationsångest. Det laddas så mycket förväntningar på dem i ett svårt livsskede då det gäller att hitta sitt ett eget gäng och sin egen väg. På ungdomsgården får man vara sig själv och känna sig trygg.

Du tror inte att ungdomsgårdarna har levt ut sin tid?

– Nej, absolut inte. De är väldigt populära. Då ungdomsgårdarna öppnade sina dörrar igen efter att coronarestriktionerna hävdes var intresset väldigt stort. Unga vill skapa kontakt med pålitliga vuxna ungdomsarbetare som de kan tala med utanför det egna hemmet. Det är ungdomsgårdens atmosfär som är det viktigaste, inte biljardbordet.

Samhällsklassernas smältdegel

Laitio understryker också vikten av att skapa mötesplatser för unga från olika samhällsklasser.

– Forskningen visar att unga från lägre socioekonomiska klasser gynnas av kontakten med jämnåriga från höge samhällsklasser och vice versa. Förståelsen för olika livsvillkor ökar då man kommer i kontakt med varandra. 

Biblioteken och ungdomsgårdarna har en viktig roll att fylla i de gränsöverskridande möten som Laitio beskriver. Den egna kommunen måste därtill kunna garantera rätten till kunskap och bildning, betonar han. 

I takt med att en allt större del av all kunskap numera finns på nätet får biblioteken satsa en allt större del av krutet på den digitala tillgängligheten. 

– Folk verkar ofta vara mer intresserade av de ungas uppförande i biblioteken än hurdana värderingar vi lyckas förmedla till de unga. Det är viktigt att avdramatisera läsandets konst. Man behöver inte komma till biblioteket för att läsa Dostojevskij. Det går lika bra att bläddra i en tidning med mangaserier, säger Laitio.

Hur ska vi bygga upp städer som inkluderar unga invandrare både språkligt och kulturellt?

– Jag är inte övertygad om att vi ska använda oss av ordet invandrare. Det är exkluderande. En stor del av dem som vi betraktar som invandrare är i själva verket födda i Finland. Stadens tjänstemän ska inte heller definiera vad som är viktiga beståndsdelar i en människas identitet. De unga själva får avgöra vad som är viktigt för dem. Det kanske inte alls är föräldrarnas språk som är grundbulten i den egna identiteten. Det kan vara något annat.

Grillplatsen vid Rutiån i Kårböle kom till i samband med projektet Oma Stadi som bygger på deltagande budgetering i Helsingfors.

Lokaldemokratin behöver föreningsliv

Enligt Laitio är det viktigt att det finns ett fungerande medborgarsamhälle med aktiva, allmännyttiga föreningar och klubbar som ger kommuninvånarna en möjlighet att träffas kring frågor som är viktiga för dem. 

– Kommunerna samarbetar ofta med olika gräsrotsorganisationer. Ungdoms- och kulturnämnderna i Helsingfors beviljar till exempel verksamhetsbidrag till ideella föreningar och allmännyttiga organisationer, vilket ger en grundplåt för den tredje sektorns arbete. Det är viktigt att kommunen backar upp den här typen av verksamhet eftersom det stärker lokaldemokratin, säger Laitio.

Hur bygger man då en ungdomsvänlig stad rent fysiskt? Enligt Laitio är det viktigt med tillgängliga platser där man kan vistas kravlöst. Och så behövs det en fungerande kollektivtrafik som ger känslan av frihet, självständighet och trygghet. 

Gröna oaser är viktiga

Enligt Laitio ska man inte underskatta grönskans betydelse i den urbana miljön.

– Det finns gott om forskning som visar att de som bor i närheten av parker och grönområden i urbana miljöer mår bättre än andra stadsbor. Tyvärr är det inte alltid lätt att kombinera tätt byggda och klimatvänliga städer med luftiga grön- eller skogsområden. Det här är en svår, men inte omöjlig balansgång som sysselsätter många kommunala beslutsfattare.

Skyddet av grönområden har en stark demokratisk förankring.

– En lång rad enkäter visar att de flesta kommuninvånare vill ha fler grönområden. Träd bidrar till välbefinnande. 

Laitio tror hårt på principen att förankra kommunala beslut. Utöver den deltagande budgeteringen flaggar han också för så kallade medborgarpaneler där panelernas sammansättning bygger på ett slumpmässigt urval. Till exempel Åbo stad har utvecklat detta koncept. 

– De flesta kommuninvånare har lättare att godkänna sådana beslutsförslag som bygger på medborgarpanelernas rekommendationer. De stärker demokratin och hjälper folk i olika samhällsgrupper att leva sig in i andra människors situation, säger Laitio.

VEM och VAD

  • Född: 1977
  • Aktuell med: Gästforskare vid Johns Hopkins-universitetet i USA.
  • Tidigare: Ungdomsdirektör i Helsingfors.
  • Intressant: ”45 Things I Learned This Year”, ett blogginlägg om att åldras.

I nya magasinet! Läste du redan detta?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här