Birgitta Gran: Kommunalt hyreshuskrångel i Hangö

Hangö lyckas med konststycket att samtidigt vara avfolknings- och inflyttningskommun, skriver Birgitta Gran (VF).
Hangö lyckas med konststycket att samtidigt vara avfolknings- och inflyttningskommun, skriver Birgitta Gran (VF).
9.5.2022
Bloggar Birgitta Gran

Kommunerna kan ha en viktig roll i bostadspolitiken. Hur den här rollen utformas i praktiken i olika kommuner varierar förstås storligen beroende på många olika faktorer: stad eller landsbygd, inflyttningskommun eller avfolkningsbygd, de politiska konstellationerna inte att förglömma.

Att hålla bostadsbeståndet på en lämplig nivå kan vara knepigt i såväl inflyttnings- som avfolkningskommuner. Knepigt har det tett sig också i Hangö, som nuförtiden lyckas med konststycket att samtidigt vara såväl avfolknings- som inflyttningskommun. Samtidigt som de fast bosatta hangöborna minskar i antal strömmar nämligen nya fritidshangöbor till staden.

Det ökade intresset i huvudstadsregionen för att skaffa en fritidsbostad i Hangö har lett till högre priser på såväl aktielägenheter som egnahemshus. Den ökade användningen av Airbnb har samtidigt inneburit en minskning av utbudet av vanliga hyresbostäder på den privata marknaden.

Hangö har ett kommunalt hyreshusbolag som länge har kämpat med att få bostadsutbudet att motsvara efterfrågan och ekonomin i balans. När den växande industrin på 1970-talet lockade folk att jobba i Hangö byggdes kommunala hyreshus, en del i samarbete med industriföretagen. När arbetsplatserna på 1990-talet började minska och utflyttningen ökade minskade samtidigt efterfrågan på hyresbostäder.

”Den frivilliga skuldsaneringen beviljades 2018. Samtidigt som den innebar en stor lättnad, medförde den också nya problem.”

I hopp om att man skulle få trenden att vända i fråga om befolkningsutvecklingen väntade man med att vidta åtgärder. År 2015 var situationen så svår att man beslöt sälja flera hus och dessutom anhålla om en frivillig skuldsanering av bolagets skuld till Statskontoret.

Den frivilliga skuldsaneringen beviljades 2018. Samtidigt som den innebar en stor lättnad, medförde den också nya problem. Det visade sig nämligen, att hyreshusbolaget på grund av denna skuldsanering inte längre kunde få nya lån för större reparationer och saneringsarbeten i de kvarvarande husen. Det lyckas inte ens med borgen från staden. Konsekvensen är att det är staden som borde ge bolaget lån för att det ska kunna hålla sina hus och bostäder i skick.

Det kan tyckas som en fungerande lösning i den aktuella situationen, när det äntligen verkar som om utbud och efterfrågan är i balans för hyreshusbolagets del. Bolaget har inkomster som täcker de löpande utgifterna, låneraterna som förfaller till betalning och utgifterna för en del av reparationerna. Men för de större saneringar som behövs för att hålla husen i skick, behöver bolaget nya lån.

Att staden beviljar sitt hyreshusbolag lån för att bolaget ska kunna hålla bostäderna i skick under de år som återstår av den frivilliga skuldsaneringen kunde ses som en vettig investering, som betalar sig tillbaka såväl i reda pengar som i nöjda och välmående hyresgäster och kommuninvånare. Men stadens beslutsfattare är inte eniga. Det finns de inom stadens ledning som ser förslaget som totalt ohemult och helst skulle sälja ut flera hus till hugade investerare, även om det knappast lyckas på grund av de begränsningar som gäller för hyresbostäder som byggts med statligt stöd.

Få se hur mycket tid och kraft det tar innan vi krånglat oss genom detta!

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här