Talet om ett ”entimmeståg” mellan Helsingfors och Åbo var från början en PR-bluff av stora mått. Eller snarare små, eftersom bluffen gick ut på att nedvärdera restiden. Nu har bluffen avslöjats.

Enligt den senaste kalkylen skulle resan ta en timme och 18 minuter – om tåget stannar på bara två hållplatser mellan ändstationerna. Kanske Böle och dess motsvarighet i Åboändan, Kuppis.

Esbo, Kyrkslätt, Lojo och Salo skulle få se sig i månen efter denna 1 h 18 minuters förbindelse. Om tåget stannar på fyra hållplatser till, talar vi redan om ett enochenhalvtimmeståg.

Detta jämfört med att de nuvarande tågen längs kustbanan tar cirka 1 h 50 minuter. 20 minuter är förvisso inte så lite om man åker ofta, ja rentav pendlar. Men på tåget kan man ju jobba. I buss är det lite svårare och i bil omöjligt, så redan det talar för att välja tåget.

En verklig östbana borde förstås ha dragits rakt österut från Borgå, till Lovisa och Kotka.

Och kustbanan kan och bör förbättras så att restiden kan förkortas, till just ungefär de 1,5 timmar som ”entimmeståget” skulle ta.

Vi äldre minns att planerna på en snabbare järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Åbo ingalunda är nya. Redan under det förra seklet – ja, millenniet – utreddes en sådan, under namnet Elsa-banan (av Esbo – Lojo – Salo), men planen begravdes. På goda grunder.
De minuter man i bästa fall kunde spara in i restid kostar skjortan, inte bara ekonomiskt – mångmiljardbelopp – utan också miljömässigt, i förlorad skog och mark. Och jungfrulig sådan, jämfört med den mark som en komplettering av kustbanan med dubbla spår mellan Kyrkslätt och Salo skulle kräva. För att inte tala om klimateffekterna…

Finans- och kommunikationsministerierna har nu formligen avrättat enochenhalvtimmeståget, liksom de andra jättelika banprojekten.
Den planerade ”östbanan” är ju inte heller någon östbana, då den från Borgå skulle fortsätta i nordöstlig riktning till Kouvola, som redan har utmärkta järnvägsförbindelser – särskilt tack vare genbanan från Kervo till Lahtis. En verklig östbana borde förstås ha dragits rakt österut från Borgå, till Lovisa och Kotka.

Medan enochenhalvtimmeståget primärt skulle betjäna bara Egentliga Finland, skulle den s.k. Finlandsbanan till Tammerfors faktiskt, som namnet anger, betjäna hela Finland. Lejonparten av all järnvägstrafik i landet löper ju längs stambanan, och snabbare spår upp till Tammerfors skulle betjäna trafiken ända upp till Uleåborg och Lappland.
Men också den planen avrättas av ministerierna som alltför dyr och därmed olönsam, liksom föga miljö- och klimatvänlig.

Visionen av snabbtåg som förbinder storstäder i Europa är fin, men problemet är att Finland inte har så många storstäder.

Sedan kan jag inte låta bli att göra en liten jämförelse. En totalrenovering av Lappvikens av Engel ritade sjukhusbyggnad skulle kosta 15-20 miljoner. Helsingfors anser sig inte ha råd med det, utan överväger att liera sig med ett multinationellt fastighetsinvesteringsbolag, som om fem år skulle ha rätt att sälja sin majoritetsandel till högst bjudande.

De pengar som skulle behövas är småslantar jämfört med vad stadens andel av en ny tågbana till Åbo skulle uppgå till. Bara som en liten reflektion.