Mervi Hemminki: Stadsregionplaneringen i omvälvning

Planering av bebodda miljöer är sällan enkelt.
Planering av bebodda miljöer är sällan enkelt. "Den största utmaningen i stadsplaneringen är de knappa resurserna för planering och genomförande", skriver Mervi Hemminki. (Tommy Pohjola)
5.10.2022
Kommuntorget Mervi Hemminki

Stadsregionplanering har tillämpats allt sedan 90-talet i form av olika strategiska planer. Strukturmodeller, utvecklingsbilder och gemensamma generalplaner är exempel på kommunernas gemensamma planer för markanvändning, boende och trafik.

I planerna utformas stadsregionens gemensamma vision för stadsregionens utveckling och man drar upp riktlinjer för gemensamma mål och åtgärder.

Artikeln ingår i nya Kommuntorget Magasinet.

Planeringen över kommungränserna i fråga om markanvändning, boende och trafik är särskilt viktig, eftersom den utgör grunden för fungerande, livskraftiga och hållbara stadsregioner. Stadsregionplaneringen påverkar också stadsbornas välmående och val av färdsätt samt kvaliteten på livsmiljön. I det stora hela bidrar planeringen till hållbarheten och den ekonomiska framgången i hela landet. 

I samband med revideringen av markanvändnings- och bygglagen, som strandat i fråga om områdesanvändningen, föreslogs att en obligatorisk stadsregionplan skulle införas. Det understöddes inte, eftersom en sådan plan inte upplevdes tillföra något mervärde jämfört med de nuvarande välfungerande förfarandena. I stadsregionerna tror man på frivillig planering som tar hänsyn till stadsregionernas egna utgångspunkter. I vissa stadsregioner är kommunernas gemensamma generalplaner ett fungerande planeringsverktyg, medan man i andra stadsregioner förlitar sig på en mer generell plan på strategisk nivå. Stadsregionernas storlek, samarbetshistoria och politiska ambitioner förklarar skillnaderna i organiseringen.

Den största utmaningen i stadsplaneringen är de knappa resurserna för planering och genomförande. Av staten önskas därför ett större stöd för utvecklingen av stadsregionerna. Till exempel är MBT-avtalsförfarandet ett utmärkt sätt att bilda partnerskap mellan kommunerna och staten. Dessutom behövs nya former av förbindelser genom avtal samt statligt stöd även till mindre stadsregioner.

Många stadsregioner uppdaterar sin stadsregionplan som bäst. I samband med uppdateringen av planerna har stadsregionerna modigt svarat på kritik som framförts i fråga om boendekvaliteten, trivseln i livsmiljön och demokratin inom planeringen. Till exempel ska grönstrukturen beaktas allt mer i planerna, delaktigheten utvecklas med digitala metoder och boendekvaliteten kan förbättras genom bostadspolitiska riktlinjer. I arbetet på stadsregionnivå är det därför viktigt att ha en omfattande verktygslåda och att reagera på saker och ting i rätt omfattning.   

Också service- och näringsstrukturen lyfts allt oftare fram som teman som bör beaktas i stadsregionplaneringen. I många stadsregioner funderar man därför på hur dessa teman i fortsättningen kunde beaktas i högre grad i planeringen. Inom projektet KAUPSU försöker vi tillsammans hitta svar på dessa frågor, vi identifierar god praxis och uppmuntrar stadsregionerna att prova på nya saker.

KAUPSU är ett samarbetsprojekt mellan nätverket för markanvändning, boende och trafikplanering, Miljöministeriet och Kommunförbundet. Läs mer på kuntaliitto.fi/kaupsu (på finska).

I nya magasinet! Läste du redan detta?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här