Regeringen lovar kommunerna full kompensation för nya uppgifter

Hittills låter rödmylleregeringens regeringsprogram lovande för kommunerna. Varje ny uppgift som påverkar kommunalekonomin ska kompenseras fullt ut.
Hittills låter rödmylleregeringens regeringsprogram lovande för kommunerna. Varje ny uppgift som påverkar kommunalekonomin ska kompenseras fullt ut. (Lauri Heikkinen, Statsrådets kansli)
3.6.2019

Det nya regeringsprogrammet ger kommunerna nya uppgifter inom bl.a. vård, småbarnspedagogik, utbildning och sysselsättning. Den goda nyheten är löftet om att varje ny uppgift som påverkar kommunernas ekonomi, också ska kompenseras till hundra procent.

I dag publicerades rödmylleregeringens regeringsprogram, ”Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle”.

– Regeringen har lovat korrigeringar i statsandelarna och i kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Det här är goda nyheter för våra kommuner, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

Kommunförbundets utvecklingschef Sanna Lehtonen räknar upp åtgärder i regeringsprogrammet som ökar kommunernas lagstadgade uppgifter, det vill säga som kommer att betyda ökade utgifter för kommunernas ekonomi:

  • Tusen nya läkare
  • Rätt att få vård hos läkare inom sju dagar
  • En personaldimensionering på 0,7 vårdare per klient inom äldrevården
  • Gratis preventivmedel för ungdomar under 25 år
  • Förlängd läroplikt till 18 år, inklusive avgiftsfri utbildning på andra stadiet
  • Subjektiva rätten till dagvård återinförs
  • Mindre daghemsgrupper för över 3-åringar

Lehtonen listar även tre villkor som behövs för att balansera den kommunala ekonomin:

  • 989 miljoner i lagenlig kompensation för konkurrenskraftsavtalet.
  • En ”balanseringsmiljard” för att hindra kostnadsökningen i den kommunala ekonomin
  • Varje ökning i kommunernas uppgifter ska kompenseras till 100 procent med hjälp av statsandelar

”Inga stora negativa överraskningar”

Till Kommunförbundets stora glädje och lättnad ger regeringsprogrammet ett löfte om full kompensation för varje uppgiftsökning:

— De åtgärder som minskar, ökar eller utvidgar kommunernas uppgifter och skyldigheter samt de ändringar i beskattningsgrunden som påverkar den kommunala ekonomin ska kompenseras enligt nettobelopp genom att statsandelarna och/eller motsvarande fasta anslag ändras till hundra procent eller genom att andra uppgifter eller skyldigheter tas bort (sidan 98).

Dessutom kommer de temporära nedskärningarna i statsandelarna kommer att upphöra 2020.

— Inga stora negativa överraskningar iallafall, baserat på vad vi sett hittills, kommenterar Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten vid Kommunförbundet.

Statsandelssystemet ska vid behov utvecklas så att det bättre än tidigare beaktar regionernas behov och särdrag. En övergripande bedömning av kommunernas situation kommer att göras hösten 2019.

Kommunernas samarbete för att trygga livskraften och ordna servicen ska stödjas.

Kommunförbundets vice ordförande Timo Reina är nöjd över att kommunernas roll som anordnare av sysselsättningstjänster ska stärkas.

Social- och hälsovården

Social- och hälsovårdsreformen innebär att ansvaret för att ordna social- och hälsotjänster samlas hos självstyrande områden som är större än kommuner. Det ska bli 18 självstyrande landskap, som även kommer att ansvara för ordnandet av räddningsväsendet.

Fullmäktigeledamöter som väljs genom direkta val svarar för beslutsfattandet i landskapen.

Regeringen ska utreda en särlösning för Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingforsregionen i samarbete med städerna och kommunerna i området före utgången av 2019.

Den största nyheten för svenskspråkig vård är att Vasa centralsjukhus får omfattande jour.

Det ska utredas hur Folkpensionsanstaltens och kommunernas färdtjänster fungerar med tanke på den nya taxilagen och behövliga ändringar ska göras.

Övrigt som berör kommunerna

  • Skolsvenska: Den obligatoriska skolsvenskan och -finskan återinförs. Det blir alltså obligatoriskt att skriva det andra inhemska språket i studentexamen.
  • Metropolområdet och de stora städerna erkänns vara områden med tillväxt och hållbar utveckling som är strategiskt viktiga för hela landet. Målet för regionalpolitiken är att minska skillnaderna mellan regionerna och inom kommunerna.
  • Integration: Staten och kommunerna kommer att satsa på tillgången på kompetent arbetskraft, arbetskraftsinvandring och integrationen av invandrare. Staten förbinder sig att tillsammans med intresserade kommuner anvisa resurser för ett bestående handlingskoncept för att locka hit experter från utlandet. 
  • Också på svenska: De integrationsfrämjande tjänsternas kvalitet, förpliktande karaktär och effekt ska förbättras på båda nationalspråken.
  • Människohandel: En lag om hjälp till offer för människohandel ska utarbetas, och lagen ska säkerställa kommunernas möjligheter att hjälpa offren.
  • Klimatpolitik: Regeringen kommer att främja beredningen av kommunernas och regionernas egna planer för klimatneutralitet, liksom även genomförandet av klimatåtgärderna.
  • Pensioner: En sammanslagning av pensionssystemen inom den kommunala och privata sektorn bereds utifrån förslag av en arbetsgrupp som utrett skillnaderna mellan pensionssystemen.
  • Socialt arbete: Behövliga ändringar görs i lagstiftningen och rutinerna för att förbättra samarbetet mellan FPA och kommunerna så att behovet av socialt arbete identifieras, att kunden får handledning och att de som har det svårast får personlig service
  • Reform av markanvändnings- och bygglagen: Kommunernas planläggningsmonopol och planhierarki ska bevaras, planläggningsprocessen göras smidigare och kommunernas markpolitik stärkas.
  • En totalreform av inlösningslagen som tryggar markägarens rättssäkerhet och kommunernas markpolitik kommer att genomföras.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här