Island firar 100 år av självständighet

Den isländska ambassafören Árni Þór Sigurðsson har tidigare varit parlamentariker och kommunalpolitiker.
Den isländska ambassafören Árni Þór Sigurðsson har tidigare varit parlamentariker och kommunalpolitiker. (Henri Salonen)
30.11.2018

Island firar 100 år som självständig stat. Jubileet som har uppmärksammats på Island under hela året kulminerar på lördag i Reykjavik med en fest där Danmarks drottning Margrethe II är hedersgäst. Island tillhörde fram till 1918 Danmark.

– Drottning Margrethe (f. 1940) hann vara isländsk kronprinsessa i fyra år innan Island utropade sig till republik år 1944. Hennes tredje namn är isländskt; Þórhildur, berättar Árni Þór Sigurðsson, isländsk ambassadör i Finland.

Den 1 december firar Island sin självständighet, men nationaldagen infaller 17 juni. Hur hänger det i hop?

– 1.12.1918 ingick Danmark och Island ett unionsavtal som i gav Island suveränitet. I och med avtalet flyttade den verkställande makten från Köpenhamn till parlamentet i Reykjavik. Därför är 1.12.1918 ett viktigare datum för självständigheten än nationaldagen den 17.6.1944, förklarar ambassadören.

Island klippte av de formella banden till Danmark mitt under brinnande världskrig. Danmark var ockuperat av Tyskland och ur stånd att regera över den forna kolonin. Unionsavtalet som varit i kraft 25 år löpte ut 1943 och Island utropade sig till republik den 17.6.1944.

Skilsmässan mellan Island och Danmark var fredlig och banden mellan de två nationerna är fortsättningsvis starka.

– I dag bor det cirka 10 000 islänningar i Danmark och många islänningar betraktar fortfarande Köpenhamn som en andra huvudstad, säger Sigurðsson.

Många islänningar väljer att studera vid universiteten och högskolorna i Danmark och i grundskolan läser de isländska eleverna danska som andra språk.

–Skoldanskan är inte så populär bland eleverna, säger Sigurðsson med en blinkning mot diskussionen om den obligatoriska svenskan i de finska skolorna.

Innan Árni Þór Sigurðsson blev diplomat var han kommunalpolitiker i Reykjavik. Han har bland annat varit vice ordförande i det isländska kommunförbundet och Islands representant i Europarådet.

– Uppdraget i kommunförbundet var intressant och lärorikt. När kommunerna förhandlar med staten spelar den politiska partitillhörigheten ingen roll. Man samarbetar med kommunernas bästa för ögonen, säger han.

Efter 13 år i kommunalpolitiken blev Sigurðsson invald i Alltinget, det isländska parlamentet.

– I och med invalet i Alltinget avsade jag mig alla mina kommunala politiska uppdrag. De politiker som har både kommunala och nationella politiska uppdrag brukar inte vara populära bland de isländska väljarna. I mitt parti är det regel att inte sitta med på båda nivåerna.

På Island är det sällsynd att en rikspolitiker har kommunala uppdrag. När Árni Þór Sigurðsson blev parlamentariker avsade han sig sina uppdrag i Reykjavik.

Kommunerna färre och större

Under 1990-talet gick många isländska kommuner ihop och antalet kommuner minskade kraftigt; från 200 till dagens 70.

– Många kommuner gick frivilligt samman, andra gjorde det under milt tvång eftersom kommunallagen stipulerade att kommuner med färre än 50 invånare skulle sammanslås med grannkommunen.

Paragrafen om minimiantalet invånare är numera struken, men regeringen har deklarerat att den kommer att fortsätta kommunreformen bland annat genom att låta kommunerna ta över verksamheter av staten.

– Grundskolan överfördes från staten till kommunerna 1996, för några år sedan blev handikappomsorgen kommunal och just nu diskuterar man om också äldrevården, hemsjukvården och delar av hälsovården kan överföras till kommunerna.

De isländska kommunerna kan i likhet med de finländska kommunerna välja om de vill ledas av en politiskt vald borgmästarmodell eller en tjänsteman dvs. en stads- eller kommundirektör.

– Nästan alla större kommuner och städer på Island har valt borgmästarmodellen, medan små kommuner oftast går in för att anställa en stadsdirektör.

Demokratin på Island mår ganska bra, säger ambassadören Árni Þór Sigurðsson.

Hur mår demokratin på Island idag?

– Ganska bra, tycker jag. Då och då har vi en debatt om att medborgarna borde ges fler möjligheter att påverka. Att rösta vart fjärde år anses inte vara tillräckligt. Å andra sidan samarbetar den politiska apparaten dagligen med en massa olika intresseorganisationer som också de representerar kommuninvånarna, löntagarna, arbetsgivarna, företagarna, lantbrukarna och så vidare. I debatten glömmer man lätt bort detta samarbete, säger Árni Þór Sigurðsson.

Det förekommer en del folkomröstningar i samband med kommunalvalen på Island, men frågorna är relativt banala.

– Man har till exempel röstat om det ska vara tillåtet att ha hundar eller inte i kommunen. Som bekant var hundar länge förbjudna i Reykjavik. Eller så röstar man om Vinmonopolet ska få öppna en butik på orten och om andra liknande mindre frågor.

Digital påverkan mellan valen

Reykjavik och några kommuner till har gått in för en modell som ger kommuninvånarna möjligheter att påverka politiska beslut också mellan valen. Invånarna kan rösta digitalt på en rad olika förslag som berör deras närmiljö. Det kan handla om att anlägga en cykelväg, en fotbollsplan eller en mötesplats i stadsdelen. Alla förslagen har en prislapp och summan man röstar om är klart definierad. De investeringar som får flest röster förverkligas.

– Det handlar om små belopp, men någonstans måste man ju börja, säger Árni Þór Sigurðsson.

I Helsingfors uppmärksammar ambassaden 100-årsjubileet av den isländska självständigheten med en mottagning för inbjudna gäster på lördag.

Árni Þór Sigurðsson