Vårdmodellen bestämd: 18 landskap och val

Antti Rinnes eventuella rödmylleregering vill att social- och hälsovården sköts av 18 självstyrda landskap.
Antti Rinnes eventuella rödmylleregering vill att social- och hälsovården sköts av 18 självstyrda landskap.
23.5.2019

Social- och hälsovårdstjänsterna ska organiseras av 18 landskap. Det är modellen som regeringsförhandlarna kommit överens om, berättade Antti Rinne i en presskonferens i dag morse. Landskapens styrelse väljs genom landskapsval.

Centerns vårdmodell, som stupade under förra regeringsperiod, är den modell som nu går vidare i regeringsförhandligarna. Skillnaden är att valfriheten inte längre är med, utan den offentliga sektorn ska fungera som huvudsaklig arrangör av vården. Huruvida kommunerna och städerna får fungera som serviceproducenter ska utredas och klarnar till slutet av året, sade Rinne.

Finansieringen och beskattningen av landskapen kommer att beredas parlamentariskt och ska enligt planen vara klart till slutet av 2020. Det enda som är klart är att den ska ske via flerkanalsfinansiering.

Huvudstadsregionen ska få sin egen förvaltningsmodell. Regeringen ska utreda Nylands och huvudstadsregionens särlösning tillsammans med områdets städer och kommuner före slutet av 2019.

Tainio: Ingen överraskning

— Vi visste redan att de förhandlande partierna har liknande tankar om landskapen. Därför var beskedet om 18 självstyrande områden ungefär vad vi väntat oss, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio till Kommuntorget.

Kommunförbundet väntar på forstatta linjedragningar om kommunernas roll och särlösningen för huvudstadsområdet, samt finansieringsmodellen, så kallad flerkanalsfinansiering, som kommer att beredas parlamentariskt, berättar Tainio.

Hanna Tainio, Kommunförbundets vice vd.

Viktigt är, förutom kommunernas roll, hur regionala lösningar kommer att tas i beaktande inom ramen för den nya vårdmodellen.

— Kommunförbundets målsättning är att kommunerna och även de stora städerna i fortsättningen ska få producera social- och hälsovårdstjänster.

Landskapens möjliga beskattningsrätt kommer alltså att utredas, medan landskapets kommer att styras av ledamöter som väljs genom direkta val.

— Beskattningsrätt, direkta val och möjligheten att bestämma över sin egen verksamhet är en naturlig del och en garanti för självstyret. Det är frågan om så pass stora saker att det kommer att ta flera valperioder innan de kan tas i bruk, säger Tainio.

”Monialainen” betyder i den föreslagna modellen att landskapen, förutom social- och hälsovårdstjänsterna, också skulle organisera räddningsväsendet och akutsjukvården.

— Vi tycker det är tillräckligt, flera uppgifter ska inte ges till landskapet. Räddningsväsendet ordnas redan i nuläget av samkommuner, men jag vågar inte säga att det skulle passa varje landskap.

— Den här modellen är betydligt bättre än den som bereddes under förra regeringsperioden, men det kan fortfarande uppstå problem med grundlagen, säger Tainio.