Kommundirektörers avgångsvederlag är inte ett gyllene handslag

22.10.2020
Bloggar Annaliisa Oksanen

En kommun är en unik verksamhetsmiljö. Att leda en kommun kan vara ännu mer unikt. En central utmaning för kommunledningen är enligt min uppfattning att möta olika värderingar och mål, och att på ett skickligt sätt samordna dem.

Allt detta ställer höga krav på den operativa och politiska ledningen. – Men enligt min erfarenhet är det just detta som gör jobbet intressant!

Kommun- och stadsdirektörens ställning är utsatt

Kommun- och stadsdirektörens ställning i kommunen skiljer sig avsevärt från ställningen för andra tjänsteinnehavare och även för andra föredragande: kommundirektören är den enda person som kan sägas upp på grund av misstroende mot honom eller henne, eller hans eller hennes agerande.

Den korrekta termen är förlorat förtroende. Med det avses att det i tjänsteutövningen finns någon sådan – i allmänhet omfattande och långvarig – brist som har lett till att de förtroendevalda förlorat förtroendet för direktörens skötsel av tjänsten. Termen är en gråzon inom förvaltningen; det finns ingen entydig definition på förlorat förtroende. Det kan innefatta nästan vad som helst.

Orsakerna till förlusten av förtroende får dock aldrig vara osakliga. Och termen ger inte rätt till missbruk av prövningsrätten.

Ömsesidigt förtroende efterlyses

Förtroendet måste naturligtvis vara ömsesidigt. Det är dock bara misstroendet mot direktören som erkänns i lag: tjänsteinnehavares och anställdas misstroende mot den politiska ledningen är inte ett juridiskt begrepp och berättigar inte riktigt till någonting.

Kommundirektören kan sägas upp om han eller hon har förlorat fullmäktiges förtroende. Kommunallagen föreskriver att ärendet tas upp till behandling på initiativ av minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna eller på framställning av kommunstyrelsen.

Om ärendet framskrider till beredning i ett tillfälligt utskott, dvs. fullmäktige beslutar tillsätta organet i fråga för att bereda ärendet, behövs kvalificerad majoritet i fullmäktige för det slutliga uppsägningsbeslutet. Minst 2/3 av alla fullmäktigeledamöter ska stå bakom uppsägningen, alltså inte enbart de som är närvarande vid sammanträdet.

Beslutet att säga upp kommundirektören på grund av förlorat förtroende är också ett överklagbart beslut. Således kan grunderna för beslutet också ifrågasättas av en kommuninvånare genom kommunalbesvär.

På vilket sätt hör ett direktörsavtal ihop med allt detta?

Ett direktörsavtal är ett obligatoriskt dokument. I direktörsavtalet kan det bestämmas om förfaranden för avgörande av meningsskiljaktigheter gällande skötseln av kommundirektörens tjänst på annat sätt än enligt förfarandet i kommunallagen.

Lagen ger alltså entydigt anvisningar om att ifall det i direktörsavtalet finns en bestämmelse om hur en misstroendesituation ska behandlas, ska avtalet iakttas, inte kommunallagen.

I direktörsavtalet kan det också ingå ett villkor om betalning av avgångsvederlag. Då ska direktörsavtalet godkännas av kommunfullmäktige. Av detta kan man dra slutsatsen att om avtalet inte innehåller någon bestämmelse om avgångsvederlag, godkänns avtalet av kommunstyrelsen.

En ändring i kommunallagen är att vänta i fråga om detta; i fortsättningen kommer sannolikt alla direktörsavtal att godkännas av kommunstyrelsen.

Avtalet är bindande. Det binder både kommunen och kommundirektören på samma sätt. Ingendera parten kan bortse från det.

Det är alltså skäl att hålla direktörsavtalet i minnet när misstroende kommer upp på agendan bland de förtroendevalda. Den första frågan bör då vara: vad har kommunen och direktören kommit överens om i vår kommun?

Förhoppningsvis är avtalens ordalydelse så entydig att man i en dylik situation, som också annars är utmanande, inte mera ska behöva tolka vad som avses med avtalstexten. Experthjälp behövs i allmänhet just på denna punkt i avtalet.

Jag anser också att det är mycket önskvärt att man definierar rollerna, dvs. vems uppgift det är att föra ärendet vidare till förhandling och, framför allt, hur en dylik förlust av förtroende konstateras i kommunen i fråga. Prövas det i fullmäktigegrupperna, räcker ett inofficiellt bakgrundsarbete, eller måste frågan i form av ett sammanträdesärende föras till förtroenderöstning på prov?

Målet bör ju vara att lätta upp processen och samtidigt också den offentlighet som den smärtsamma processen får. Det är faktiskt möjligt att ro i land med en krissituation utan drastiska anseendeförluster för kommunen eller direktören.

Motivera inte enbart genom lokalpressen

Avgångsvederlaget är kompensation för den svagare ställning som den vaga uppsägningsgrunden – förlorat förtroende – orsakar. Avgångsvederlaget är inte ett gyllene handslag: det är en ersättning för att direktören säger upp sig från en ordinarie tjänst på grunder som han eller hon inte ens själv alla gånger förstår.

Det är därför motiverat att arbetsgivaren meddelar om och motiverar förlorat förtroende på ett rättvist, öppet och konstruktivt sätt. Lokaltidningen uppfyller inte arbetsgivarförpliktelserna som kanal för att ange orsakerna.

Uppsägningen i fråga borde inte heller vara världens undergång för den enskilda tjänsteinnehavaren. Om processen sköts snyggt, kan var och en själv förvandla den till en seger: ”Jag förstår hur det går till i den kommunala världen, och jag kan agera i enlighet med det. Om förtroendet en gång saknas, kan jag inte heller kräva det på något sätt”.

Och i dagens läge är det ju ganska klart att det också upprättas ett uppsägningsavtal om detaljerna kring avgången. Det förseglar praktiska frågor som är viktiga för parterna:  när tjänsteförhållandet upphör och när tjänsteutövningsskyldigheten upphör.

Det ska också avtalas om när avgångsvederlaget ska betalas. Direktören är också ofta intresserad av om han eller hon får behålla sin egen telefon och sitt telefonnummer samt hålla sin semester eller om han eller hon får ekonomisk ersättning för den. Ur kommunens synvinkel är det nödvändigt att klargöra att kommundirektörens representationsrätt också upphör i olika bolags styrelser.

Få ordning på processerna!

Jag bekymrar mig för processerna. Eftersom jag har varit involverad i en hel del av dem, har jag kunnat konstatera att en tydlig process som sköts tillsammans inte kommer att tära på sinnet eller dra en skugga över någonderas rykte och inte heller orsakar extra kostnader.

Jag uppmanar kommunerna att fundera över innehållet i sina egna direktörsavtal och framför allt deras betydelse. Direktörsavtal ingås inte enbart för de situationer då allt löper smidigt, utan de är bra dokument över spelreglerna också med tanke på svårare situationer. Med hjälp av dem kan man också effektivt förebygga konflikter genom att förtydliga arbetsfördelningen, rollerna och tillvägagångssätten.