”Om politiker bara söker fel leder det till att kommunorganisationen förlamas”

3.11.2020

Läkaren och företagaren Ove Näsman säger att politiker ska förstå sin roll som arbetsgivare gentemot kommunens högsta ledning. Det gäller att lyfta katten på bordet.

— Ledarskap är en för viktig fråga för att lämnas enbart åt cheferna.

Det säger specialläkare Ove Näsman, som har lång erfarenhet av företagshälsovård och som vid 73 års ålder inte är redo att packa ihop riktigt ännu. Arbetet med KivaQ, företaget som han grundat och driver, håller honom sysselsatt med arbetet med anställdas välbefinnande.

Ove Näsman har lång erfarenhet av företagshälsovården.

KivaQ:s sätt att närma sig arbetsvälbefinnandet i olika organisationer startar med en sju frågor lång enkät (se faktarutan i slutet av artikeln). Det begränsade antalet frågor är viktigt, säger Näsman, som inte tycker att arbetsgivare ska sätta krut på en lång enkät som leder till att man drunknar i information.

Resultatet av enkäten gås sedan igenom, först med organisationens ledning som får välja vad de vill fokusera på och sedan med övriga anställda i organisationen. Efter det går resultaten vidare till de olika avdelningarna som börjar jobba utgående de resultat som är relevanta för dem.

Ha realistiska förväntningar

Det är uttryckligen arbetet i mindre enheter och team som är det viktiga, säger Näsman. Det är där som det dagliga ledarskapet och välbefinnandet ska utvecklas.

— När jag jobbade för stålindustrin i Dalsbruk hade cheferna i Helsingfors liten betydelse för det dagliga arbetet. Det är de närmaste cheferna och arbetskompisarna som är viktiga.

Därför är det viktigt att enskilda team inte väntar med att hela organisationen följer upp arbetet med välbefinnandet, utan också gör det själva.

KivaQ:s enkät innehåller bara en fråga om ledarskap, vilket minimerar risken att teamet fokuserar på irrelevanta saker, säger Näsman. Utgående från den kan teamet diskutera till exempel vad som är realistiska förväntningar på en chef.

— Det handlar om hur teamet vill bli lett. Därför är ledarskap för viktigt för att lämnas enbart till cheferna.

Utmaningen är att en organisation har anställda som vill jobba på olika sätt. En del vill jobba självständigt och når resultat på det sättet. Då gäller det för deras chefer att ha ett starkt ego nog att ge de anställda den uppskattning och den frihet som de förtjänar.

— Med en narcissistisk chef hamnar man i blåsten.

Samarbete viktigare än enskildas förmågor

Men i samma team som de självständiga arbetstagarna finns också de som vill ha tydliga direktiv om vad de ska göra, fortsätter Näsman. Chefer måste kunna bemöta olika anställda på olika sätt, och ett sätt att komma överens i ett team är att diskutera att teamet behöver olika typer av ledarskap.

— De gånger som jag själv utbildar chefer i ledarskap brukar jag fråga vem som håller med påståendet om att en chef ska behandla alla likvärdigt. Alla sträcker upp en hand. Sedan frågar jag vem som håller med om att chef ska beakta de anställdas olikheter. Då sträcks händerna upp mer tveksamt, för de märker att här är en hund begravd. Hur ska man behandla alla lika och beakta allas olikheter? Man måste skapa ett förtroende inom teamet där sådana saker kan diskuteras. Detta är en viktig del av den psykologiska tryggheten.

Och det här skapar sedan välbefinnande?

— Jag ogillar fanatism och att vi i huvudsak fokuserar på att utveckla team, och på så sätt utveckla personerna i teamet, betyder inte att motion, kost och tillräckligt med sömn är oviktigt. Samtidigt är det vetenskapligt verifierat, att ett teams interna kommunikation och samarbetsförmåga har större betydelse än enskilda individers kunskaper. Vi vet att individuella kunskaper är viktiga, och det understryker hur viktigt teamsammanhållning är.

Vurmandet för företagsvärlden har gått för långt

KivaQ anlitas ofta av kommuner och andra offentliga organisationer. Antagandet att kommunorganisationerna skulle vara föråldrade – och därmed dras med brister i ledarskapet – håller Näsman inte med om. KivaQ:s statistik, baserad på nästan 27 500 enkätsvar, visar att medelbetyget för ledarskapet i städer och kommuner är högre än i andra branscher.

Däremot tycker Näsman att vurmandet för företagsvärlden gått lite väl långt.

— Om man på kommunsidan kommer med exempel från företagsvärlden så lyssnar alla med intresse, men jisses ändå om man till ett företag skulle säga att så här gör man i kommunerna. Då skulle man bli utskrattad.

I slutändan gäller det här, enligt Näsman: arbetslivet förändras i rasande takt men människor förändras betydligt långsammare. Det spelar mindre roll om man jobbar i ett litet företag eller i en stor kommun. Det viktiga är att man har en bra chef och bra arbetskamrater, att jobbet är meningsfullt och att man kan påverka själv.

Rädsla förlamar kommunerna

Hur tycker du att det här ska synas när kommuner rekryterar till exempel kommundirektörer?

— Jag har sagt till kommuner att de ska fråga om de sökandes resultat från tidigare arbetsplatsundersökningar. Kan de visa hur de rankats av sitt team? Om det finns ett resultat från till exempel en KivaQ-undersökning men den sökande inte visar upp det borde varningsklockor ringa. Jag har stött på personer som gjort bra ifrån sig i arbetsintervjuer, som kan saker på ett teoretiskt plan men som i praktiken inte kan leda. Kommunerna borde fokusera mera på ledarskapskvaliteter än på kommundirektörskandidaternas substanskunskaper.

Det politiska inslaget i kommunerna är ytterligare en utmaning. Näsmans uppfattning är att politiker ofta inte inser att de är den högsta ledningens arbetsgivare.

Relativt ofta ser han också att lägre chefer har svårt att axla arbetsgivarrollen. Istället skyller de på högre chefer för att vinna anställdas gunst. Att en chef bara får extremt goda betyg av sina närmaste anställda kan tyda på att allt inte står rätt till, säger Näsman.

— Och om politikerna bara söker fel så leder det till att kommunorganisationen förlamas. Ingen vågar göra något i rädsla av att göra fel.

De flesta inom en kommun har ett gemensamt mål, att skapa en så bra kommun som möjligt, säger Näsman. Men om resurserna inte räcker till allt, och en dialog saknas inom organisationen, så leder det till en besvikelse som lätt spiller över i lokaltidningarna, och som politiker som vill samla röster lätt kan utnyttja.

— Upplägget blir jättesvårt om man inte inom kommunen gör som vi rekommenderar och lyfter katten på bordet. Gör man inte det kommer man inte heller vidare.

I KivaQ-teamet ingår också Markus Näsman och Sabina Simola-Ström.

Fakta

Här är de sju standardfrågorna i KivaQ:s enkät, som besvaras genom betygsättningen 1–10:

  1. Hur trevligt tycker du att det har varit att komma på jobb under de senaste veckorna?
  2. Hur meningsfullt uppfattar du ditt arbete?
  3. Hur bra behärskar du ditt arbete?
  4. Hur bra trivs du med dina närmaste arbetskamrater?
  5. Hur bra tycker du att din närmaste chef fungerar som chef?
  6. Hur säkert tror du det är att din arbetsplats är bestående?
  7. Hur mycket kan du påverka sådant, som berör ditt arbete?