Språkambassadörerna utvidgar verksamheten – nästa år blir det 200 besök i Sverige

Jaan Siitonen (t.v.) och Thomas Thijssen säger att tröskeln för att ta det andra inhemska språket måste sänkas bland båda språkgrupperna.
Jaan Siitonen (t.v.) och Thomas Thijssen säger att tröskeln för att ta det andra inhemska språket måste sänkas bland båda språkgrupperna. (Jessica Lillbåsk)
4.11.2021

Ett samarbetsprojekt ska sprida kunskap om Finland i Sverige, med hjälp av svenskar som studerat i Finland.

Efter 1 000 besök i 220 finsk- eller svenskspråkiga skolor utvidgar föreningen Språkambassadörerna sin verksamhet.

Ett samarbetsprojekt med Åbo Akademi, Helsingfors Universitet och Högskolan på Åland gör det möjligt för svenskar som studerat, arbetar och bor i Finland att besöka svenska skolor och berätta om sina erfarenheter.

Det första besöket sker i Uppsala på självständighetsdagen den 6 december. Målet är att nästa år genomföra 200 fysiska och digitala möten, säger Språkambassadörernas verksamhetsledare Jaan Siitonen.

– Tanken är att det här ska hjälpa lärare som undervisar i nordenkunskap, som ingår i den svenska läroplanen. Elevers kunskap om Finland är inte stor och det underlättar om någon berättar om sina erfarenheter och om studiemöjligheterna i Finland.

Någon direkt marknadsföring av de involverade universiteten och högskolan handlar det inte om, säger Siitonen.

Projektet finansieras av Sveriges utrikesdepartement. Fortsättningsvis är Svenska kulturfonden Språkambassadörernas största finansiär. Siitonen säger att föreningen kontinuerligt jobbar med finansieringen för att få en mer stabil verksamhet.

Språkbubbla i Svenskfinland

Primärt besöker föreningens språkambassadörer finska skolor, för att sänka tröskeln till att tala svenska och påminna om vilka studie- och arbetsmöjligheter som språket ger.

Men behovet av att besöka svenskspråkiga skolor i Österbotten, Åboland, Nyland och Åland är också stort, säger besökskoordinator Thomas Thijssen. Själv vet han som österbottning i Helsingfors att många finskspråkiga förutsätter att finlandssvenskar kan finska lika bra som svenska.

– Men att lära sig finska är lika svårt som för en finskspråkig att lära sig svenska.

Därför behövs skolbesök av svenskspråkiga som kämpat med finskan, säger Thijssen.

På sina håll i Svenskfinland finns språkbubblor som kan få elever att tro att de klarar sig på svenska – eller engelska. Men som diskuterades på torsdag när Språkambassadörerna presenterade sin verksamhet så ses inte engelskan längre som en merit – snarare så förutsätter arbetsgivare att sökande behärskar engelska.

Ambassadörer ingjuter hopp

Aktuella utredningar visar att svenskan är ett trängt skolämne. Tidigareläggningen av svenskundervisningen har varit ett fiasko och på finskt håll domineras A1-språket av engelskan.

Jaan Siitonen, kan Språkambassadörerna råda bot på sådana strukturella problem?

– Våra ambassadörer kan ingjuta hopp. De har inte lärt sig svenska i skolan. Det finns alltid en andra chans. Det är fel att tro att inlärningen upphör efter skolgången. Egentligen är det då som den börjar, och det är våra språkambassadörer ett bevis på.

Thijssen håller med. Goda betyg i svenska är ingen garanti för att man senare i livet upprätthåller språkkunskaperna. Mycket hänger på sociala sammanhang, var man studerar och jobbar.

Viktigt att få göra fel

Johanna Luukkonen, som studerar nordiska språk och litteraturer på Helsingfors Universitet. Själv har hon haft lätt för att skriva svenska, men det var först då en språkambassadör besökte hennes gymnasium i Hyvinge som hon förstod att man inte behöver tala svenska perfekt för att använda språket.

– Jag var intresserad av svenska men språkambassadörens besök var viktigt. Det var bra att höra att man får göra språkmisstag på svenska.

Johanna Luukkonen och Santeri Leinonen, båda från Hyvinge, säger att besöket av en språkambassadör hade stor betydelse.

Santeri Leinonen, också han från Hyvinge och medlemssekreterare på Språkambassadörerna på deltid, håller med.

– Jag har alltid varit språkpositiv och läst lång lärokurs i tyska, men det var först när en språkambassadör besökte gymnasiet som jag fick en koppling till språket.

Nu besöker Leinonen själv finskspråkiga skolor oh berättar om sina erfarenheter.

– Jag brukar fråga, på svenska, om det finns någon i klassen som tror att de inte kommer ha nytta av svenskan. När någon räcker upp handen brukar jag konstatera att de ändå förstod min fråga. Det brukar få dem att fundera.

Leinonen studerar ryska och internationell politik på Helsingfors universitet och konstaterar att svenskkunskaperna är en tillgång.

Luukkonen siktar på att bli lärare eller jobba inom kommunikation. Hon kan också tänka sig att bli språkambassadör.

Fakta

  • Finansieras av Svenska kulturfonden, Sveriges utrikesdepartement, Svenska folkskolans vänner, Finska kulturfonden Södra Österbottens regionalfond, Kulturfonden för Sverige och Finland, Svenska kulturfonden i Björneborg och William Thurings stiftelse.
  • Började officiellt i september 2018 när Svenska kulturfonden hade beslutat att finansiera projektet från sitt Hallå! -program för tre år.
  • Gör ungefär 600 skolbesök varje år.

Läs och lyssna: Torgpodden: Dragsvik fick honom att uppskatta svenska – nu leder han Språkambasadörerna

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här