Undersökning: Tidigareläggandet av svenskundervisningen har misslyckats – kunskaperna i svenska har försämrats

1.11.2021

Av gymnasielärarna anser över hälften att de studerandes kunskaper i svenska har försämrats märkbart under de två senaste skolåren.

Timfördelningen och tidigareläggandet av svenskundervisningen har misslyckats, slår Språklärarförbundet SUKOL rf och nätverket Svenska nu fast.

Föreningen och nätverket lät göra en undersökning i september–oktober 2021 om svenskundervisningen och inlärningsresultaten efter tidigareläggandet.

Bakgrunden är följande: På hösten 2016 tidigarelades svenskundervisningen i B1-svenska i finskspråkiga skolor så att två årsveckotimmar flyttades från årskurserna 7–9 till årskurs 6.

Efter förändringen kompenserade endast ett fåtal undervisningsanordnare timmarna i de högre årskurserna genom att lägga till fler timmar i svenska än vad minimiantalet timmar nationellt kräver.

Det här betyder att i de flesta kommuner undervisas svenska endast fyra årsveckotimmar i årskurserna 7–9. Med andra ord undervisas svenska en timme i veckan eller inte alls under vissa perioder.

Svårt att hålla motivationen uppe

I den aktuella undersökningen kritiserar närmare 75 procent av lärarna starkt tidigareläggningen av svenskundervisningen och att undervisningstimmarna i årskurserna 7–9 är så få.

På grund av de få timmarna, och på grund av att periodsystemen orsakar pauser i studierna, tvingas lärarna börja undervisa språket från början. Annars går studierna inte alls framåt, heter det i ett pressmeddelande.

Enligt lärare som deltagit i undersökningen borde det finnas minst två årsveckotimmar i varje årskurs för att man ska ha en möjlighet att nå målen i läroplanen.

Förnyelsen var tänkt att höja elevernas motivation och förbättra inställningen till det svenska språket. Enligt forskaren Tero Kurki har det här inte lyckats.

En del av svaren visar däremot att med de få årsveckotimmarna är det svårt att hålla motivationen uppe eftersom eleverna anser att de inte lär sig tillräckligt, vilket i sin tur inverkar speciellt på de begåvade och flitiga eleverna.

Ingen tycker att kunskaperna förbättrats

Enligt en del svar i undersökningen hade man fått en positiv inverkan på sjätte klassen om läraren hade varit behörig. Undervisningen av B1-svenska ges nämligen för det mesta av klasslärare som inte har specialiserande studier i svenska eller annan kompletterande utbildning.

Det här kom fram i en annan undersökning som SUKOL gjorde tillsammans med lärarfacket OAJ och Suomen Luokanopettajat.

I undersökningen tog hälften av de lärare som undervisar på årskurserna 7–9 upp faktum att elevernas kunskaper har försvagats. Av gymnasielärarna anser 57 procent att de studerandes kunskaper i svenska har försämrats märkbart under de två senaste skolåren och enligt en tredjedel har kunskaperna försämrats något.

Oroväckande är att ingen tycker att kunskaperna har förbättrats, skriver utredarna i pressmeddelandet.

Svaga kunskaper i svenska försvårar språkstudierna för många studerande på andra stadiet och i högskolor.

Att göra svenska frivilligt i studentexamen från och med år 2005 har också minskat studier i svenska i gymnasierna och kraftigt minskat på antalet som skriver svenska i studentexamen.

Utbildade språklärare krävs

Enligt SUKOLs och Svenska nu:s undersökning har man inte i den nya läroplanen nått alla de målsättningar som man eftersträvade för svenskans del med förändringen. Inom många delområden har situationen tvärtom till och med försämrats.

Speciellt oroväckande är det för dem som behöver en grundnivå i svenska för fortsatta studier och i arbetslivet.

För att kunna garantera jämlika möjligheter till språkstudier för elever krävs också resurser och lärare som kan planera och förverkliga en ändamålsenlig undervisning, menar SUKOL och Svenska nu.

– Alla språk, även det andra inhemska, behöver en utbildad språklärare.

Fakta

  • Undersökningen gjordes genom att intervjua 256 slumpmässigt valda svensklärare som undervisar i årskurserna 7–9 (196) och gymnasiet (60) från olika delar av landet.
  • Man gjorde en innehållsanalys och en kvantitativ analys av intervjuerna. Det kvantitativa materialet samlades in utgående från vitsorden i SUKOL:s landsomfattande prov i B1-svenska.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här