Hon är ny språkvårdare för myndighetssvenskan

– Myndighetsspråket i kommunerna intresserar mig mycket och jag hoppas kunna vara till stöd och nytta, säger Mia Falk, 50.
– Myndighetsspråket i kommunerna intresserar mig mycket och jag hoppas kunna vara till stöd och nytta, säger Mia Falk, 50. (Privat)
1.11.2022

Tjänsten var obemannad i över ett år men i januari tar Mia Falk från Sibbo vid som språkvårdare för myndighetssvenskan. Då finns det elva anställda vid den svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, varav fem språkvårdare.

Falk är ingen nykomling vid institutet. Hon har redan arbetat vid Forskningscentralen för de inhemska språken, som det hette på den tiden, en sommar när hon studerade svenska och litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.

Och när hon blev färdig 1998 blev hon anställd med huvudansvar för massmediespråk och trivdes i fem år.

– Under tiden som språkvårdare märkte jag hur mycket jag gillade den delen av jobbet som var kursverksamhet så jag beslöt att pröva på livet som lärare, berättar hon.  

– Och då jag sedan tyckte om att jobba som lärare i svenska och litteratur så blev jag på den vägen. Skolvärlden är dessutom en bra arbetsgivare när man har små barn eftersom semestern sammanfaller med loven, säger Falk, vars två barn i dag är 12 och 15.

”Internationellt sett var Sverige först med klarspråkstänkandet inom myndigheterna, men på andra plats att haka på den svenska språksynen kom svenskan i Finland, före både finskan och de andra nordiska språken. Även om det inte kallades klarspråk till en början, var syftet att förenkla och demokratisera myndighetsspråket.”

Charlotta af Hällström-Reijonen i kapitlet Den finlandssvenska språkvården från Bergroths Finlandssvenska till i dag i boken Finländsk svenska från 1860 till nutid (Marika Tandefelt (red.) 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Kommuntorget berättade tidigare att myndigheterna satsar på klar och tydlig information.

Det blev nästan 20 år i läraryrket i Sibbo, Helsingfors och nu senast i Lyceiparkens skola i Borgå.

Den nygamla språkvårdaren säger att läraryrket inbegrep mycket andra praktiska göromål än att ”bara” lära ut språk – en hel del administration och kontakter till familjer, bland annat. Därför ser hon nu fram emot ett jobb med mer tid för enbart språket.

 – När det här jobbet dök upp så var det helt klart drömjobbet för mig. Utmaningen är läcker då jag får sköta myndighetsspråk och fundera på vilket sätt svenskan utvecklas jämsides med finskan. Vad är lika, vad olika? Varför?

Enligt Falk kan vissa uppfatta det som enormt frustrerande när man konstant ska spegla sig i ett majoritetsspråk.

– Men jag tycker det blir roligt att få jobba med alla språkliga klurigheter! Det är spännande med skillnaderna i genitiv mellan finskan och svenskan och hur en ordklass som substantiv i finskan ibland kan behöva översättas som verb i svenskan.

Vill vara ett stöd för kommunerna

Mia Falk tror att infon om vad som var rätt och fel förr i högre grad kom från språkvårdarna, samhället såg annorlunda ut. Men, funderar hon, idag finns det så oerhörda mängder info på webben att språkvårdarens uppgift mer blir att gå djupare in på språket, inte bara på ordnivå, utan på menings- och textnivå.

Den här intervjun är ett sätt nå ut till kommunerna och berätta om det som är på gång. Hoppas att de är på hugget. – Mia Falk

– Och nej, jag är inte beredd att ge några skräckexempel på myndighetssvenska. Allt har blivit så mycket bättre; dels har det att göra med satsningar på finskt håll som gör det lättare att översätta på svenskt håll, dels har det att göra med att språkmedvetenheten är så stor nuförtiden.

Mia Falk ser fram emot att jobba med språkansvariga i kommuner. Hon vill ta reda på hur läget är och säger sig vilja vara ett stöd för en ensam svensköversättare som kanske inte har så stora resurser men mycket jobb.

– Kommunerna har så väldigt många olika verkligheter! Fältet är brett och det kommer att ta tid att bygga upp ett nätverk, att hitta rätt person och instans.

– Jag hoppas att folk som jobbar med svenskan i kommunerna är aktiva gentemot mig och berättar vilka behov de har. Den här intervjun är ju ett sätt nå ut till kommunerna och få info om vad som är på gång. Hoppas att de är på hugget.

Charlotta af Hällström-Reijonen är föreståndare för den svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. (Foto: May Wikström)

”Kommuner har mycket att vinna”

Charlotta af Hällström-Reijonen är föreståndare för den svenska avdelningen och nöjd över att efter över ett år få en person som sköter myndighetsspråket efter att Maria Fremer gick över till Institutet för språk och folkminnen i Sverige.

– Tjänsten har varit obemannad för att vi har begränsade resurser och har varit tvungna att spara, konstaterar af Hällström-Reijonen.

Hon är överens med Falk om att myndighetssvenskan överlag har blivit klart bättre på senare år trots att det är svårt att jämföra över tid.

– Men riktningen är positiv. Till exempel brev och beslut från Folkpensionsanstalten har blivit klart bättre, de är välskrivna och genomtänkta, säger avdelningschefen.

Enligt af Hällström-Reijonen är mycket vunnet om precis alla myndigheter – naturligtvis även kommunerna – inser vikten av att städa upp i kommunikationen och göra den rakare och effektivare.  

– Om jag får ett beslut från en kommunal instans som är skrivet på ett krångligt sätt som jag inte förstår ringer jag ju upp, vilket är tidskrävande både för mig och personen jag försöker få svar av.

– Så kommunerna har verkligen allt att vinna på klarspråk som sparar reda pengar, säger hon.

Klarspråk är också en jämlikhetsfråga

af Hällström-Reijonen vill också föra fram att en tydlig myndighetssvenska är bra för demokratin i samhället och rentav en jämlikhetsfråga.

– En text med krångliga juridiska termer kan man förstå om man har rätt typ av utbildning. Men det finns många som inte är vana att läsa sådana texter.

– Myndighetssvenska kan också ses om en jämlikhetsfråga. När kommunerna förmår kommunicera klart med alla känner också invånarna sig förstådda och inkluderade.

Hur ser då ett beslut ut som är skriven på bra myndighetssvenska?

– Nå, till konstruktionen är den lite som en journalistisk text med rubrik och ingress. Det viktiga ska komma först och varje mening ska vara begriplig.

Bråda tider på statsrådet

Vi kollar ännu läget på ett av de ställen som har som mest bråttom med produktionen av myndighetssvenska just nu, nämligen svenska språkenheten vid statsrådets kansli. Mängderna text är ofantliga.

– Beroende på vilket år av regeringsperioden vi befinner oss i översätter vi till svenska 50 000 – 80 000 sidor per år, berättar enhetens chef Katarina Petrell.

Hela översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli översätter 80 000 – 120 000 sidor årligen.

Katarina Petrell är chef för svenska språkenheten vid statsrådets kansli.

– Vårt samhälle är ganska reglerat och vi har flera nivåer av lagstiftning. EU-direktiv ska tas in i den nationella lagstiftningen, dokument behövs i ministeriernas beslutsfattande och när sedan lagstiftningen är i skick behövs anvisningar för underlydande myndigheter som i sin tur rinner ner på kommunal nivå.

Svenska språkenheten har en klarspråksambition i synnerhet när den producerar aktualitetstexter.

– Vi har fått bra respons av ministerier och också medier och personer som kontaktat oss, säger enhetschefen.

–    Vad gäller lagtext är det mer mångfasetterat och ofta måste språklig exakthet gå före klarspråkighet.

”Läget helt bra”

Petrell beskriver myndighetssvenskan som ett enormt brett område och är nöjd med läget på statsrådet för närvarande. 

– I slutet av regeringsperioden stockar sig beredningen av regeringspropositioner alltid och då är det ett hårt tryck på oss, konstaterar hon.

– Men vi har fått tre nya översättartjänster i år, två författningsöversättare och en aktualitetsöversättare. Dessutom har vi fått mer tidsbundna resurser till författningsöversättningen för slutet av regeringsperioden, berättar Petrell.

HBL hade en annons i söndags med två lediga översättartjänster. Så det råder inte resursbrist längre?

– Inte nu när vi fick genklang för vårt behov av mera resurser. Situationen är mycket ljusare nu än under samma period under förra regeringen.

– Vårt dilemma är att uppdragen kommer samtidigt och med samma tidtabell, fram till nyår är årets värsta tid. Under regeringsperioden ser man klart att översättningsuppdragen i anslutning till ny lagstiftning ökar markant under tredje året för att kulminera under det fjärde året.

Skrivguiden Klarspråk i kommunerna – en skrivhandledningav den första utkom för tio år sedan men är fortfarande aktuell. Den var en del av klarspråksprojektet Rakt på sak och sammanställdes av den första myndighetsspråkvårdaren Eivor Sommardahl som gick i pension 2017. Ladda ner den här

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här