30-årig erfarenhet av integration ger Raseborg en stabil grund framåt

25.11.2022

Invandrarkoordinator Karin Ljung-Hägert i Raseborg är stolt över raseborgarnas positiva inställning till invandring. Integrationstjänsterna har stöd både hos beslutsfattare och hos invånarna.

Året var 1990 när de allra första kvotflyktingarna anlände till det nuvarande Raseborg. De kom från den krigshärjade delen av irakiska Kurdistan. I en grupp på 33 personer anlände de till Raseborg. På flykt från krig och förföljelse.

Tre berättelser om svenskspråkig integrering i Finland.

Det finns många goda exempel på en integreringsprocess som fungerat bra. Många är de kommuner som arbetat fram nya handlingsmodeller och som lyckats integrera på svenska. Våra kommuner kan lära av varandra, så även i integreringsarbete. Malax, Raseborg och Jakobstad har arbetat länge med olika modeller för integrering och varje kommun och process är unik i sig. I artikelserien dyker vi in svenskspråkig integrering: dess utmaningar, historia och framtid.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

– På de här 32 åren har det hänt mycket. På den tiden handlade invandring i huvudsak om kvotflyktingmottagning. Flyktingarna kom från Irak för att deras liv stod på spel.

– Orsakerna till att man idag kommer till Finland som invandrare är vanligtvis på grund av arbete, familjeband och studier. Först på fjärde plats kommer behovet av internationellt skydd. Arbetet med invandrare och integration är betydligt mer mångfacetterat än på 90-talet.

Karin Ljung-Hägert har jobbat som invandrarkoordinator på Västra Nylands invandrartjänst sedan 2014. På Elin Kurksgatan i Karis fungerar hon som enhetschef för ett team på fem personer. Vanligtvis är de fyra, men under Ukrainakriget förstärktes gruppen med en resurs för att täcka upp det ökade behovet av stöd och hjälp.

– Raseborg är en av de kommunerna i Finland som har längst erfarenhet av flyktingmottagning. Det både känns och syns att vi är etablerade. Folk känner till våra tjänster och vi har fått testa oss fram till metoder som verkligen ger resultat. Integrationsverksamheten i Raseborg har också bättre ställt med finansieringen än andra kommuner i regionen.

– Det känns också bra att jobba i en kommun där vi har stöd från beslutsfattarna. Vår nya stadsdirektör Petra Theman har redan visat sitt engagemang och stöd. Jag upplever att både politiker och invånare har en positiv eller iallafall neutral inställning till integration och allt vad det innebär. De flesta är medvetna om att Raseborg behöver inflyttare för att vi ska förbli en framgångsrik kommun framåt. Det finns en positiv anda i staden.

Inte bara fattiga, hjälpbehövande och tacksamma

Synen på invandrare som en homogen grupp har också luckrats upp under åren.

– Förr hade många en bild av flyktingar som väldigt hjälpbehövande och outbildade. Att de anlände utfattiga och tacksamma. Så är det inte längre. Speciellt under den senaste flyktingvågen från Ukraina blev det extra tydligt att vi har mer likheter än olikheter.

– Överlag har globaliseringen gjort att vi är allt mer lika varandra idag. Vi handledde nyligen en kille som hade bott på flyktingläger i Niger en längre tid. En av hans första frågor var “När är det black friday?” eftersom han behövde en ny telefon. Allas frågor och behov är olika när de kommer.

Kvotflyktingar och asylsökande har ofta behov av ett intensivt och omfattande stöd under den första tiden, medan personer som kommit genom arbetskraftsinvandring eller på basis av familjeband främst behöver information om hur man använder sig av olika kommunala och statliga tjänster.

Ljung-Hägert poängterar dock att gemensamt för alla invandrare är att man i början av sin integrationstid ska ha möjligheter att studera något av de inhemska språken. Att bli bekant med den finländska kulturen och se möjligheterna i att bygga ett nytt, meningsfullt liv i staden är viktiga första steg.

När de första ukrainarna kom till staden var viljan att hjälpa enorm.

– Det var förstås oerhört fint att se hur otroligt generösa vi finländare var under våren 2022. Vi såg att allt var möjligt att lösa – bara vi alla hjälptes åt! Folk öppnade sina hem och donerade som aldrig förut.

– I våras kom också ett initiativ från fritidsnämnden att ukrainare skulle få gratis inträde till stadens simhall. Det gick inte igenom eftersom särbehandling är olagligt. Att få särbehandling på basis av sin nationalitet är inte okej. Här finns något som ännu lite skaver. Viljan att hjälpa ukrainarna är stor, men jag skulle förstås önska att alla, oavsett härkomst, möttes av att “allt är möjligt”-mentalitet.

Simhallsbiljetterna återkom senare som ett ny motion som kom att gälla alla flyktingar.

Bättre samarbete, bättre integration

En vanlig dag Ljung-Hägerts jobb handlar mycket om att delta i olika möten med olika sektorövergripande samarbetspartners.

– Ett mångprofessionellt samarbete är A och O för att vi ska lyckas i vårt integrationsarbete. Stadens har också ett invandrarråd som har som uppgift att stärka invandrares delaktighet i det kommunala beslutsfattandet. Här har invandrare möjlighet att bli hörda, framställa initiativ och ge utlåtandet till stadens politiska organ.

– Men en del av min arbetsvardag går också ut på att ta emot klienter och hjälpa dem med vardagliga bestyr. Betala räkningar, fylla i blanketter, fundera på nästa steg. Sedan fylls förstås resten av administrativt arbete.

5 procent väljer att integreras på svenska

En av de stora frågorna när en ny invandrare söker sig till stadens invandrartjänster är språket. Vilket ska bli klientens integrationsspråk? För närvarande har 65 % av invånarna i Raseborg svenska som modersmål. 31 % har finska.

– Språket bestäms när man gör sin personliga integrationsplan med kommunförsökets personal (tidigare TE-tjänsterna). Kring 5 procent av invandrarna i Raseborg väljer idag att integreras på svenska. Ofta har de redan någon svenskspråkig koppling. De kanske är gifta med en svenskspråkig eller så har de vänner på svenskt håll. Det finns ett färdigt nätverk som gör att de förstår fördelarna.

– För de flesta handlar det om att framtidsutsikterna är bättre på finska. Och det är ju lätt att förstå! Men jag tror vi kunde jämna ut siffrorna om det fanns ett bättre utbud på arbetskraftspolitiska utbildningar på svenska.

Ljung-Hägert säger att det i nio fall av tio är de framtida jobbmöjligheterna avgör.

– Låt oss säga att du kommer som kvotflykting från Eritrea. Det är oerhört svårt att göra det här valet när du inte ännu har full koll på det nya samhället. Det är lätt att man väljer landets majoritetsspråk när man ser framåt. Man ser fler jobbmöjligheter och kanske möjligheten att senare flytta till en större stad. För så är det: De flesta stannar inte i Raseborg, trots allt.

“Hur får vi folk att stanna?”

Ljung-Hägert tror också att det behövs lokala satsningar för att få fler att välja svenskan.

– Vi har fina lokala utbildningar. Bland annat Lärkkulla erbjuder både språkutbildningar – och ofta en helt ny community med nya vänner som också är viktig. Men där faller det ofta på att den kostar 170 euro per månad. När det finns andra utbildningar som är gratis faller valet ofta på det. De nätbaserade utbildningarna har utvecklats mycket och det är förstås positivt.

– Sedan tror jag också det behövs andra typer av satsningar som skulle göra att folk faktiskt vill stanna här. Upplever att många som kommer via oss dras med en stor rotlöshet. Hur kan vi öka känslan av tillhörighet i vår stad? Vilka är de faktorer som gör att folk väljer att bosätta sig här?

Här har också tredje sektorn har en viktig roll. Genom föreningars och organisationers aktiviteter och evenemang kan nyanlända få fler kontakter till det lokala samhället.

– En utbildning och ett jobb är viktigt, men man behöver också få nya vänner och skapa sig ett socialt nätverk. Den vägen skapas också en större förståelse för raseborgare och finländsk kultur.

– Tycker generellt att vi ser allt färre skillnader kulturellt. Vi ser samma serier på Netflix, följer samma fotbollsmatcher och vi använder samma appar i telefonen. Däremot syns kanske kulturkrockarna mer i att finländarna är så slutna. Vi hjälper gärna till, men vi vågar inte riktigt säga så mycket.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Ett leende kan rädda en dålig dag

På sitt åttonde år på jobbet upplever Karin Ljung-Hägert fortfarande att det är meningsfullt.

– Det här är ett jobb där jag konkret kan göra skillnad i en människans vardag. Att träffa folk som kommer in med ett stort problem och vi kan se till så hen går ut från rummet med sänkta axlar och lättare till mods. Det gör mig motiverad att fortsätta!

– Förstås finns det hopplöst långa och utdragna processer kring familjeåterförening och uppehållstillstånd som gör att man ibland känner hopplöshet för hur omöjligt ett system kan vara. Men här är det vår uppgift att hjälpa klienterna att orka kämpa och vägleda dem i processen.

I Raseborg finns för närvarande runt 10 papperslösa personer. Också de har rätt till service.

– Mitt jobb är speciellt på det viset. Jag får vara med både på makro- och mikronivå. Ena dagen drar vi upp stora strategier framåt, nästa ordnar vi boende och kläder åt en papperslös person.

– Det känns speciellt fint att få göra det i Raseborg där man förstår att invandring är en naturlig del av globaliseringen. Den är absolut nödvändig för att få Finland att fungera i framtiden!

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här