Malax kommun har skapat ett starkt nätverk tillsammans med tredje sektorn

19.12.2022

Att jobba med integration och integrationsfrämjande verksamhet är på alla vis givande, intressant och omväxlande. Det säger HR- och flyktingkoordinator Sofia Lillgäls på Malax kommun.

Det händer mycket just nu gällande integrationsverksamheten i kommunen. För tillfället är det flera större förändringar och reformer på gång. Bland annat en ny integrationslag. Tidigare sköttes integrationsverksamheten som socialservice, men i och med att socialservicen flyttat över till välfärdsområdet har integrationsfrämjande verksamheten blivit kvar i kommunens regi. Det innebär att kommunen tar fram nya strukturer och former för integrationsfrämjande arbetet inom kommunen.

Tre berättelser om svenskspråkig integrering i Finland.

Det finns många goda exempel på en integreringsprocess som fungerat bra. Många är de kommuner som arbetat fram nya handlingsmodeller och som lyckats integrera på svenska. Våra kommuner kan lära av varandra, så även i integreringsarbete. Malax, Raseborg och Jakobstad har arbetat länge med olika modeller för integrering och varje kommun och process är unik i sig. I artikelserien dyker vi in svenskspråkig integrering: dess utmaningar, historia och framtid.

  1. 30-årig erfarenhet av integration ger Raseborg en stabil grund framåt
  2. Alla elever är olika och olika är bra – för Lagmans skola är värdegrunden allt när barn integreras på svenska
  3. Malax kommun har skapat ett starkt nätverk tillsammans med tredje sektorn
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

– Just nu har vi ett brinnande krig i Ukraina. Samtidigt som vi löser de akuta problemen som finns, bygger vi också upp någonting nytt. Det är ett omväxlande arbete på alla sätt och vis, konstaterar Sofia Lillgäls som har hand om integrationsfrågor i kommunen sedan januari i år.

Malax kommun har tagit emot kvotflyktingar i olika omgångar, senast år 2017. Sedan dess har de också ordnat integrationsinsatser allt efter behoven uppstått. Kommunen har i år gått med i den så kallade kommunmodellen, vilket betyder att kommunen är Röda korsets operativa hand för de flyktingar som bor i Malax och hör under Kristinestads mottagningscentral.

Lillgäls berättar att en stor del av hennes jobb under det senaste året har därför varit att se till att mottagningsverksamheten fungerar. Hon betonar att integration är ett väldigt brett begrepp där flyktingverksamheten utgör en del av hela integrationsverksamheten.

– Vår huvudmålsättning är ju att man ska integreras och trivas i kommunen. Vi vill att alla ska trivas och att de också vill stanna. Lyckas vi med integrationen har vi gjort ett bra jobb och lyckats med en viktig pusselbit i hela välfärdsarbetet.

Utöver att ordna de lagstadgade uppgifterna, har kommunen satsat på att bygga upp ett fint nätverk med tredje sektorn, församlingen och privatpersoner för att kunna erbjuda någonting utöver mottagningsverksamheten. Kommunens roll framöver kommer till stora delar att utgöra just av det förebyggande arbetet och vidta förebyggande åtgärder för att motverka marginalisering.

Invandrare ger befolkningstillväxt

Hur ser då inflyttningen ut i Malax? Läget har varit relativt stabilt de tio senaste åren men år 2021 kunde man se att trenden svängde och siffrorna visade en positiv nettoinflyttning. Det här året ser dessutom ut att följa samma positiva mönster. Det är framför allt gruppen som talar ett främmande språk som har ökat.

– Med tanke på den här positiva trenden och det behov av arbetskraftsinvandring som vi har i regionen är det också så väldigt viktigt att vi jobbar för och lyckas med integrationen, säger Lillgäls.

Om man tänker bakåt i tiden är arbetskraftsinvandrare en grupp som kanske inte har varit på samma sätt i behov av den sociala servicen. Vardagen har kanske börjat rulla på i och med att man inlett sitt arbete och barnen har börjat i skolan eller dagis. Men Lillgäls vill gärna lyfta fram den här gruppen som man också skulle behöva nå ut till.

– Förutom stöd och integrering via arbetet är fritidsverksamheten ett bra sätt att främja integreringen.

I Malax kommun är svenska majoritetsspråket med 85 % svenskspråkiga. Svenska är det vanliga språket på arbetsplatserna, likaså i föreningarnas verksamhet samt då man rör sig i närsamhället. I en kommun där svenska är majoritetsspråk faller svenska därför som ett naturligt integrationsspråk i största delen av fallen. Svenska som integrationsspråk kan även ses som ett attraktiv alternativ ur ett mer nordiskt perspektiv.

– Vill vi ju att de som kommer till Malax också ska stanna i Malax. Men självklart vill man kanske flytta på sig och då öppnar ju svenskan upp dörrar också för övriga Norden.

I en färsk rapport steg Malax till 23:e livskraftigaste kommunen i Finland. Bland de 19 indikatorerna i rapporten fanns även sysselsättningsgraden för de som är födda i utlandet. Inom många branscher är det skriande arbetskraftsbrist och i framtidens livskraftiga kommun får en lyckad integrationen allt större betydelse – även på svenska.

Liten men stor kommun

Även om Malax kan ses som en relativt liten kommun är den ändå geografiskt en stor kommun och det ställer sina utmaningar på integrationsarbetet. Integrationsarbetet formas enligt till exempel beroende på i vilka delar av kommunen det finns lediga bostäder.

– Har man varken körkort eller bil är man beroende av lokaltrafik och det ställer ju sina utmaningar på landsbygden. För att de som bor lite i utkanten av kommunen ska kunna delta har vi ibland kunnat ordna med skjuts till de träffar vi ordnat. Specialarrangemang fungerar ju så länge det är fråga om en mindre grupp.

Ett värdefullt samarbete med tredje sektorn

Under det gångna året har ett starkt samarbetsnätverk med tredje sektorn utvecklats i samband med flyktingvågen i mars på grund av kriget i Ukraina.

– Vi insåg snabbt att vi behöver hitta på någonting och under en kort, intensiv period växte ett samarbetsnätverk fram. Från tidigare har bland annat Röda korset och församlingen varit involverade då flyktingar tagits emot, men nu har vi också en bred skala andra föreningar med i samarbetet, berättar Lillgäls.

Lillgäls har fungerat som spindeln i nätet och sammankallare för nätverket. Tillsammans har man funderat ut hurdant program som behövs och kan erbjudas. Inom ramen för samarbetsnätverket har man kunnat erbjuda veckovisa träffar, så kallade torsdagsträffar, som körde igång i våras och har fortsatt under hösten.

Här har olika föreningar och aktörer styrt upp program med olika teman för både malaxbor och för nyinflyttade. En möjlighet att lära känna varandra och Malax bättre. I höstens program hittas bland annat träffar med Röda korset, träff med temat kreativitet i konstverkstaden Malakta, stickjunta med marthaföreningen Malax mittemellan, julinspirerad vandring med fritidskansliet och besök till biblioteket.

– Det fina har varit att viljan att delta har varit så stor. Vi har fått med flera olika föreningar och till nästa år kommer vi att utöka med ytterligare föreningar. Jag tycker att det har varit superroligt att det har varit ett sådant engagemang i föreningarna, säger Lillgäls.

Varmt mottagande i kommunen

En som aktivt deltagit i torsdagsträffarna är Inna Kozyk som kommit till Malax från Tjerkasy i Ukraina. Hon och hennes två barn har bott i Malax i fem månader.

Inna kände till Malax från förr, eftersom hennes brors fru bodde här. Därför blev det en svenskspråkig kommun och Malax. Inna är tacksam för det varma mottagande och all hjälp hon och hennes barn fått av och i kommunen.

Inna Kozyk, foto: Sara Snickars

– Jag var på väg hit med två barn. Jag var rädd. Jag visste inte vart jag var på väg och hur det skulle bli ensam med två barn här. Men när jag träffade Sofia och andra som tog emot oss, blev jag så varmt välkommen till kommunen, till landet och Finland. Det var lätt och varmt. Det var en skön känsla som jag fick när jag kom hit.

– Vi är många som kunde säga så mycket om all stöd och hjälp vi fått här i kommunen. Vi vet att vi alltid kan kontakta och fråga Sofia. Vi får alltid svar och hjälp snabbt.

Inna tycker svenska är ett intressant språk, men samtidigt också ett svårt språk att lära sig. Hon har lärt redan lite svenska och kan prata lätta ord, såsom “hej”, “hejdå” och “tack”. Men hon erkänner att det blir mycket google translate.

I framtiden drömmer hon om att kunna åka tillbaka till Ukraina, men nu är det inte möjligt att åka tillbaka med två små barn. Just nu är hon tacksam för allt som finns här för henne och hennes barn.

Lillgäls anser att torsdagsträffarna har varit ett väldigt lyckat koncept. En utvärdering har nu gjorts för att bättre veta inför kommande vår vad som efterfrågas och hur dessa träffar kunde utvecklas. Kommunens fritidsavdelning är en naturlig del i samarbetet, men förhoppningarna är att framöver kunna även involvera flera avdelningar inom kommunen och utveckla ett mer tvärsektoriellt samarbete.

– Ett annat aktuellt projekt som är på gång är projektet Kulturvolontär. Det hela går ut på att matcha så kallade kulturvolontärer och nyfinländare med varandra för att tillsamman besök något evenemang. Det kan vara allt från ett loppis, en utställning, jippo eller dans.

Malaxbor och nyfinländare kan anmäla sitt intresse via ett formulär på webbsidan och sedan försöker man matcha ihop. Man binder inte upp sig till någon längre tid utan kravet är att man besöker ett evenemang. Inspiration till projektet har hämtats från Jakobstads integrationsenhetens Fritidsvolontärprojekt.

Här lyfter Lillgäls även fram gruppen nyfinländare som redan bott en tid i Malax, men som kanske inte känner sig riktigt ännu färdigt integrerade.

– Vi har gjort detta i år som ett pilotprojekt med de som anlänt detta år och det har visat sig vara lyckat. Nästa steg blir att få ut informationen på ännu flera språk, eftersom vi vill försöka få med även nyfinländare som redan bott här en tid.

Lillgäls ser kulturvolontärer som ett komplement till så kallade vänfamiljer. Hon betonar vikten av att det ska vara låg tröskel för verksamheten och vikten av punktinsatser i det integrationsfrämjande arbetet.

– Jag tror att det finns någonting i det att det handlar om punktinsatser. Att det finns en möjlighet där man inte behöver binda upp sig till längre perioder utan där man kan bidra redan med en punktinsats. I förlängningen får man se vad det leder till.

Lillgäls ser positivt på framtidens Malax.

– Vi är bra på gång och hoppas få fortsätta förverkliga de tankar och planer som vi har.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här