Snuttifieringen försvårar integrationsarbetet i kommunerna

8.9.2022

Hur sköts integrationen i din kommun? Har den tillräckligt med resurser? Har den stöd i kommunledningen?

Bland annat de här frågorna vill Kommunförbundet ha ett svar på i en enkät som skickas till kommunerna i Svenskfinland senare i höst.

–Jag hoppas att kommunerna bemödar sig om att svara. Det är viktigt att få en korrekt bild av hur integrationsverksamheten i kommunerna ser ut. Informationen kommer att vara till stor nytta för Kommunförbundets projekt Integration på svenska, ett tvåårigt projekt som finansieras av Svenska kulturfonden, säger projektledaren Oscar Ohlis.

Läs mera om projektet Integration på svenska här.

Få verksamheter är lika beroende av projektfinansiering som just integrationen av nyanlända. Projektfinansieringen gör verksamheten snuttifierad och kontinuiteten osäker.

– Det här gäller i synnerhet de organisationer på tredje sektorn som är engagerade i integrationsarbetet. Organisationerna har stor erfarenhet av hur det är att komma till vårt land som asylsökande. Det arbete de gör i kommunerna är jätteviktigt och det underlättar integrationen av de nyanlända. Eftersom verksamheten de bedriver är projektfinansierad måste organisationerna hela tiden fundera på om de ska ha råd att fortsätta, säger Ohlis.

Själv hoppas han att integrationsverksamheten blir en del av den normala verksamheten i kommunerna. Det betyder bland annat egna anslag i kommunbudgeten.

– Integrationsarbetet är en sektoröverskridande verksamhet, därför behövs det budgetmedel också i till exempel bildningssektorns budget, social- och hälsovårdsbudgeten osv., påpekar han.

Arbetskraftsbristen ökar

Behovet av arbetskraftsinvandring kommer framdeles att öka i vårt land. Redan nu råder det som känt stor brist på arbetskraft inom social- och hälsovården. Arbets- och näringsministeriets Yrkesbarometern 2022 slår fast att bristen är störst inom yrken som närvårdare, sjukskötare, hälsovårdare, socialarbetare och läkare. Men också restaurang- och byggnadsbranschen börjar få svårt att rekrytera personal.

–Vi borde bli bättre på att förbereda oss på de kommande förändringarna på arbetsmarknaden, säger Ohlis. Vissa kommuner talar fortfarande om ”försök”, när verkligheten redan knackar på.

Oscar Ohlis leder projektet Integration på svenska på Kommunförbundet.

Det projekt som Ohlis leder – ett projekt givetvis! – koncentrerar sig uttryckligen på integration på svenska. En av målsättningarna med projektet är att öka de kommunala beslutsfattarnas kunskaper om svensk integration. En annan målsättning är att skapa smidiga integrationsstigar på svenska i alla svensk- och tvåspråkiga kommuner.

– För en del av de nyanlända är svenska lättare att lära sig än finska. Ju snabbare man som nyanländ lär sig landets språk, desto lättare är det att komma ut på arbetsmarknaden och på så sätt förkorta integrationsprocessen, påpekar Ohlis.

En annan fördel med att välja svenska som integrationsspråk är att språket öppnar en dörr till den nordiska arbetsmarknaden.

– Att integreras på svenska utesluter inte att den nyanlända lär sig också finska. Men jag tycker att vi ska ge de som integreras en möjlighet att själva välja språk.

Så är det inte alltid idag. Ohlis känner till fall där nyanlända från ett tredje land kommit till Finland via Sverige och Norge.

– Trots att de har lärt sig ”skandinaviska” innan de kommit hit, har de erbjudits integration enbart på finska, vilket är väldigt konstigt.

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här