Ulla Karvo: EU:s medlemsländer måste se sig i spegeln

EU-parlamentet i Bryssel.
EU-parlamentet i Bryssel.
24.5.2021
Bloggar Ulla Karvo

Trots pandemin går saker framåt och beslut fattas på alla nivåer i världen. Nationella beslut, beslut inom Europeiska unionen och på global nivå fattas om mycket annat än bara pandemifrågor.

Det kan inte förnekas att covid-19 satt sin prägel på beslutsfattandet och livet runt om i hela världen

Europeiska unionen kritiseras ofta för långsamt beslutsfattande och det finns säkert en viss grund i kritiken. Sammanjämkandet av medlemsländernas synpunkter tar tid och problemet har de senaste åren ökat vissa länders önskan att gå sin egen väg. Problemet framställs ofta som en motsättning mellan öst och väst eller nord och syd.

Det finns också motsättningar mellan metropoler och landsortsdominerade områden. Det är uppenbart att samma regler och beslut ter sig olika i olika delar av unionen. Det vore viktigt att bättre känna till omständigheterna i medlemsländerna för att kunna stärka enheten inom EU och förbättra unionens ställning på den globala nivån.

Nu skulle det dock vara viktigt att komma vidare med det praktiska genomförandet av EU:s stödpaket.

EU:s sammanhållningspolitik är ett redskap med vilket man försöker jämna ut regionala skillnader i utvecklingen och stärka sammanhållningen. Före julen godkände EU ett stödpaket för återuppbyggnaden efter krisen till följd av pandemin. För att kunna lyfta ett gemensamt lån måste också alla medlemsländer godkänna paketet i sina så kallade egna medel. I vissa länder, inklusive Finland, har den nationella behandlingen varit besvärlig och politiserats.

Nu skulle det dock med tanke på alla medlemsländers återhämtning vara viktigt att komma vidare med det praktiska genomförandet av EU:s stödpaket. Ju förr dess bättre!

EU får inte bli på efterkälken i den ekonomiska återhämtningen. Kina och USA har redan genomfört sina egna mycket rundhänta återhämtningsåtgärder, och det har gett resultat. Europeiska kommissionen lättade omedelbart vid pandemiutbrottet på de bestämmelser som möjliggör nationella stödåtgärder.

I Europa är de olika ländernas resurser dock mycket olika. Till exempel Tyskland har mer resurser än många andra länder och har genomfört ett mycket starkt nationellt återhämtningsprogam. Därför behövs en gemensam kraftsamling för återhämtningen inom EU.

För Finlands del är det viktigt med en snabb återgång till en fungerande ekonomi och inre marknad. Finland har liksom många av medlemsländerna stött sin ekonomi under krisen med hjälp av tung skuldsättning. Det nationella programmet för EU-stödpaketet riktar sig till framtidsprojekt.

Människorna har börjat tröttna på alla restriktioner och irritationen har ökat.

I efterskott kan man sedan bedöma om vi lyckades rikta återhämtningsåtgärderna till rätt saker. En stor fråga är hur de näringsgrenar som lidit värst av pandemin kommer över krisen? 

Mitt i krisen är det svårt att avgöra när man ska sätta in riktiga åtgärder och när man skjuter över mål med fel åtgärder. Människorna har börjat tröttna på alla restriktioner och irritationen har ökat. Det gagnar alla att vi kommer ur krisen och kan börja reparera skadorna så fort som möjligt.

Europeiska unionens medlemsländer måste se sig i spegeln och lära sig av det gångna året. Nu är det dags att på allvar börja utveckla EU:s strategiska autonomi för att säkerställa att vi är bättre förberedda och starkare i framtiden. Denna pandemi är inte unik, frågan är dessvärre hur ofta vi kommer att drabbas av kriser i framtiden!