Innan Bryssel tystnade inför jullovet skakades EU:s huvudstad av avslöjandet av den största korruptionsskandalen i EU:s historia. Medierna gick upp i limningarna: rykten om kappsäckar fyllda med sedlar och gripna politiker målade upp scener som endast torde hållas på filmdukarna.

Att det är fråga om en stor skandal är ett faktum som ställer EU:s trovärdighet i Europa och internationellt på spel. Bryssel måste anta utmaningen för att komma ut på andra sidan med värdigheten i behåll.

Då jag återvände till Bryssel efter julen utgick jag från att korruptionsskandalens medievärde dött ut eftersom de finska medierna inte orkade hålla intresset uppe för skandalen. Antagandet visade sig vara helt fel – skandalen är fortfarande ett av de största samtalsämnena i Bryssel.

Läs mera: Två belgiska europarlamentariker erkänner att de tagit emot gratisresa till Qatar

Qatargate, som härvan kallas, handlar om en pågående polisutredning där tredje länder försökt köpa inflytande i EU-parlamentet genom att donera gåvor och pengar till politiker och tjänstemän. Till följd av flera razzian har polisen beslagtagit 1,5 miljoner euro. Fyra personer är för tillfället gripna – bland dem finns folkvalda europarlamentariker, vars uppgift är att representera unionsmedborgarna i EU-lagstiftningsprocessen.

Skandalen understryker behovet av ökad transparens och öppenhet för att allmänheten ska kunna ha översikt över vilka makter som har sitt finger med i spelet.

Härvan har uppdagats i oroväckande turbulenta tider, där Rysslands militära aggression mot Ukraina är ett av de mörka molnen. Precis då Europa mer än någonsin skulle behöva en enad front mot yttre hot, riskerar unionens sammanhållning att fragmenteras i och med överlappande kriser. Demokratin är under attack och antidemokratiska röster höjs runt om i Europa. I synnerhet Ungern, som enligt EU är korrupt och inte längre följer EU:s grundläggande värderingar, flinar åt korruptionsanklagelserna i Bryssel.

Hur ska EU, en förespråkare för demokrati och lagenlighet, undvika att dras ner i gyttjan av några kriminella förövare? Det är ingen nyhet att de politiska processerna i EU-parlamentet är komplicerade – nästintill mystiska. Personer jag diskuterat med som jobbar i parlamentet har erkänt att det i regel tar en lång tid att bena ut helheten. Skandalen understryker behovet av ökad transparens och öppenhet för att allmänheten ska kunna ha översikt över vilka makter som har sitt finger med i spelet. Kommissionen föreslog redan för tre år sedan en ny självständig instans för överseende av etiska regler inom EU-institutionerna. Nu torde detta förslag få eld i baken.

EU-institutionernas legitimitet är äventyrad i en kritisk tid, speciellt inför EU-parlamentsvalen nästa år. EU måste påvisa konkreta förändringar och hårda konsekvenser för att motverka dylika skandaler i framtiden. Ifall unionsmedborgarna inte har tillit till EU-organen, riskerar röstantalen sjunka från de redan tidigare låga nivåerna.

Läs mera i tidningen!