Ulla Karvo: Fem minnesvärda år
I maj inleddes äntligen det projekt under namnet EU:s framtidskonferens som syftar till att höra medborgarnas åsikter om EU:s framtid.
Senast när EU:s framtid skisserades år 2017 publicerades en vitbok om EU:s framtid. Där presenterades fem framtidsscenarier, som redan lyckligen glömts bort. Men som diskussionsunderlag är dessa projekt ändå nödvändiga och kommer säkerligen att bidra till att ge vägledning för framtiden.
Medan man än en gång funderar på framtiden, ser jag själv tillbaka på de gångna fem åren. Jag började som direktör för Kommunförbundets Brysselkontor sommaren 2016. Bakom oss låg den vårens terrorattacker och Brexit-omröstningen i juni samma år.
Det förstnämnda syntes och hördes i Bryssels gatubild i form av ett enormt antal utryckningsfordon och gendarmer. Denna krigiska stämning avtog med tiden och känslan av normalitet återställdes, även om en del av lättnadskänslan kanske berodde på att man vande sig vid försiktighetsåtgärderna.
Brexit har i sin tur, i en eller annan form, figurerat under alla år efter omröstningen om utträde och knappast kan de problem som utträdet orsakar lösas i någon nära framtid. Det slutliga utträdet trädde i kraft 1.1.2021.
Sanningen miste sin betydelse.
Det har funnits många frågor att tackla under förhandlingarna. För en del har man hittat en lösning och en del väntar fortfarande på bättre insikter under de kommande åren. Det ekonomiska priset i sig är redan högt, men den mentala separationen från EU kommer också att vara tung, särskilt för de unga.
Hösten 2016 såg vi det världsomskakande valet av USA:s president, vilket ledde till att Trump tog makten efter att ha fått färre röster än sin motkandidat Hilary Clinton. I fyra år fick världen förundra sig över Trumps tilltag och överraskningar. Sanningen miste sin betydelse. Det slutliga kaoset sågs i efterspelet till presidentvalet 2020 som ledde till ett starkt splittrat USA.
Framöver får vi oroa oss för om Trump fortfarande är med i bilden vid det kommande presidentvalet.
Även i Europa har en oroväckande nedbrytning av demokratin fortsatt. I alltför många medlemsländer stiftas lagar som hotar EU:s grundläggande värderingar. Med vilka tvångsmedel kan dessa medlemsländer hotas? EU måste överväga om dessa egenmäktigt agerande medlemsländer ska hållas tätt vid barmen och under någon form av kontroll, eller om de ska förvisas längre ut i periferin, för att agera ännu mer som de vill.
Den nuvarande kommissionen har satt som mål att öka EU:s globala genomslagskraft. Den pandemi som började våren 2020 och de accelererande konsekvenserna av klimatförändringen är tecken på den globala sårbarheten.
Ytterligare utmaningar uppstår till följd av konflikter både nära och i fjärran, konflikter vars konsekvenser man måste förbereda sig på, på EU-nivå.
Fem år i Bryssel har varit en händelserik period på främsta utsiktsplats.
Den globala världens effekter återspeglas på regional och lokal nivå. Bekämpningen av klimatförändringen är förenad med en uppsjö av bestämmelser på EU-nivå, vilket ofta påverkar den lokala nivån som den nivå som verkställer besluten.
Pandemin sköts på lokal nivå, nära människorna. Till följd av konflikterna kan man förvänta sig ökade flyktingströmmar, vars konsekvenser också syns på lokal nivå.
Fem år i Bryssel har varit en händelserik period på främsta utsiktsplats. Ilari Havukainen tillträder som direktör för Kommunförbundets Brysselkontor i början av hösten och jag fortsätter som chef för EU-ärenden i Helsingfors.
Vi fortsätter att arbeta för de finländska kommunerna och regionerna och för att EU inte ska bli en onödig extra börda på lokal nivå. Med det förflutna i gott minne och blicken mot framtiden!
