Nackdelen med en decentraliserad beslutsmodell är att restriktionerna ter sig motsägelsefulla för de olika aktörerna.

Finland har lyckats relativt bra med hanteringen av coronakrisen. Det här slås fast i en rapport av Nordic Healthcare Group och Tammerfors universitet, som har utvärderat pandemiledningen under den andra fasen av covid-19-pandemin, från augusti 2020 till slutet av 2021.

I ett pressmeddelande konstateras att Finland har haft både mindre strikta restriktioner och färre coronadödsfall än jämförelseländerna.

Det här beror bland annat på att i pandemihanteringen så har hälsosäkerheten och vården av coronapatienter betonats på bekostnad av basservicen inom social- och hälsovården och av samhället i övrigt.

Det här förklaras i sin tur med att i pandemihanteringen spelar hälso- och sjukvårdsaktörerna en central roll på olika förvaltningsnivåer.

Inkonsekventa restriktioner

De jämförelsevis mindre strikta restriktionerna hänger ihop med den regionala, decentraliserade beslutsmodellen.

Den modellen är lyckad, heter det i pressmeddelandet, men har en avigsida: ansvaret för restriktionerna har splittrats, och restriktionerna har tett sig motsägelsefulla för de olika aktörerna.

Acceptansen för åtgärderna försvagades då restriktionerna var inkonsekventa. Till exempel så tvingades gymmen och museerna stänga, men barerna och restaurangerna fick hålla öppet. Det här väckte kritik bland de aktörer och medborgare som var föremål för restriktionerna.

Generellt sett har regeringen varit förmögen att fatta beslut och reagera med avseende på ledning av coronaåtgärderna, trots att ledningsmodellerna tidvis varit oklara, slår rapporten fast.

Det förklaras också med ”de politiska beslutsfattarnas och tjänsteinnehavarnas ansvarsfulla agerande”.

Spänningar finns, lösningar saknas

Framgången till trots har avsaknaden av samarbete mellan ministerierna utgjort ett stort problem för coronaledningen, enligt utvärderingen.

Enligt pressmeddelandet har spänningar förekommit såväl mellan politiker och tjänsteinnehavare som mellan statens centralförvaltning, statens regionförvaltning och kommunalförvaltningen. Spänningarna har identifierats, men adekvata lösningar på dem saknas.

Trots detta har den offentliga förvaltningen kunnat utarbeta och verkställa coronaåtgärder, slår rapporten fast.

Tillit, trots grumlig information

Rapporten konstaterar även att det är svårt för mottagarna att uppfatta rollfördelningen mellan expert, behörig myndighet och politisk beslutsfattare.

En slutsats är att kommunikationen grumlats till av det faktum att kommunikationskanalerna är fördelade mellan statens central- och regionförvaltning och kommunalförvaltningen.

Tros detta bedömer medborgarna att de i regel fått gott om information om pandemins inverkan på vardagslivet. Myndigheternas kommunikation ses som tillförlitlig, öppen och korrekt.

Företrädare för näringslivet och organisationer som varit föremål för restriktionerna är något mer kritiska. De har i huvudsak förlitat sig på kommunikationen till allmänheten, och det har ibland varit svårt att uttyda vad besluten innebär för företagets eller organisationens verksamhet.

Utvärderingsrapportens förbättringsförslag

  • Se över lagstiftningen, så att den vid behov ger statsrådet på en gång tillräckliga befogenheter för ledning under kriser genom att till exempel anta förordningar.
  • Inrätta en kommitté för krishantering och ledning vid störningar. Kommittén skulle bland annat utvärdera och samordna krisberedskapen under normala förhållanden och dess befogenheter skulle kunna utvidgas till att samordna och leda förvaltningens verksamhet under kriser och bistå den operativa ledningen vid statsrådet och statens centralförvaltning.
  • Förbättra funktionen i gränssnittet mellan politik och förvaltning, förtydliga fördelningen av ansvar och roller samt utveckla den tväradministrativa ledningsförmågan genom att se över verksamhetskulturen.
  • Utveckla en modell för regional och lokal förvaltning med beaktande av de nya välfärdsområdena.
  • Ta fram nya modeller för information till allmänheten och till berörda parter.