ÅA-forskare: Missnöjet med coronaåtgärderna ökar – nya restriktioner skulle mötas av stort motstånd

7.2.2022

Samtidigt har de senaste två åren skapat en kultur av rädsla som kan göra en återgång till det normala svårt, säger professor.

Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi har, genom opinionsundersökningen Medborgaropinion, undersökt finländarnas inställning till hur coronapandemin hanterats.

Över lag är missnöjet med myndigheternas agerande större nu än för åtta månader sedan.

I maj 2021 ansåg nästan 50 procent av respondenterna att de åtgärder som genomförts i Finland för att begränsa spridningen av coronaviruset var väl avvägda mellan landets folkhälsa och ekonomi. I januari var den siffran 38 procent.

Åsikterna har blivit aningen mer polariserade, konstaterar forskarna. Antingen är man väldigt kritisk eller väldigt positiv. Män är över lag mer kritiska än kvinnor och starkt stöd för hanteringen av pandemin finns främst bland de äldsta åldersgrupperna.

Källa: Åbo Akademi/Samforsk

Kim Strandberg, professor i statskunskap, säger att en coronatrötthet skiner igenom resultaten, och polariseringen syns inte minst i respondenternas betygsättning av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP).

– Lite överdrivet kan man säga att finländarna antingen älskar eller hatar henne. Antingen är man fortsatt försiktig eller så vill man slopa restriktionerna. Diskursen var väldigt annorlunda 2020. Då var alla med på noterna. Det här är en naturlig cykel för en pandemi: en del tröttnar på restriktionerna.

Betyder det att nya restriktioner skulle möta ett stort motstånd?

– Absolut. Motståndet ökar hela tiden, i synnerhet då åtgärderna ifrågasätt också från forskarhåll. Till exempel THL:s Mika Salminen har efterlyst effekterna av begränsningarna, eftersom de nu bara verkar åstadkomma problem. Han är en seriös röst i en diskussion som framöver kommer att präglas av en större helhetssyn. Den direkta hälsorisken är en risk bland många som måste beaktas. Restriktioner blir svåra att återinföra. Samtidigt skulle det inte förvåna mig om Finland är bland de första länder att återinföra dem.

Opinionsundersökningen visar att finländarnas tillit till Social- och hälsovårdsministeriet har dalat. Hela 39 procent av de tillfrågade tycker att ministeriet lyckats ganska eller mycket dåligt.

Strandberg säger att motsättningarna mellan THL och ministeriet har satt sina spår. Institutet för hälsa och välfärd har ofta haft rekommendationer som avvikit från de uppmaningar som ministeriet slutligen kommit med.

– Personligen tycker jag inte att det är lyckat med politiskt styrda pandemi-åtgärder, speciellt inte då två val ordnats under den tiden.

Konspiratoriskt lagda tycker säkert att restriktionerna återspeglat statsministerpartiet SDP:s intressen och väljarkår, säger Strandberg.

I de polariserade åsikterna ser Strandberg en inställning till själva viruset. En del finländare låter sig inte skrämmas av pandemin, andra känner sig inte säkra trots att de vaccinerats och inte hör till riskgrupperna.

– Politikernas retorik och mediebevakningens enorma fokus på incidens i Finland har skapat en kultur av rädsla som blivit något av en fälla. Vi vågar inte ta oss ur pandemin och släpar efter övriga nordiska länder som inte längre klassar covid-19 som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom, eller slutar göra det denna vecka. I stället för diskutera hur vi ska leva med viruset talas det i Finland om sjukvårdens bärkraft, och om att gradvis avlägsna restriktionerna.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här