När jag blev en del av kretsloppsekonomin

18.9.2018
Bloggar Mattias Lindroth

Det är spännande med återvinning. En del människor tycks inte alls bry sig om att sortera sitt avfall, utan lägger fortfarande allt i samma påse i blandavfallet. Andra använder mycket tid att sortera sitt avfall i olika delar.

Insamling av material är inget nytt. Papper och glas har samlats in i många årtionden, men förpackningarna som det vi köper levereras i görs allt oftare av plast. Det handlar bland annat om bättre hygien och längre leveranser vilket kräver nya förpackningar.

Ungefär 80 procent av förpackningsavfallet i EU består enligt Eurostat (2015) av papper, glas och plast. Lite mer än hälften av det är papper och kartong, medan glas och plast står för cirka 20 procent var. Finländarna ligger lite under medeltalet för avfall per invånare (150 kg) och återvinner ungefär hälften av det.

Hemma hos oss har vi ändrat sorteringen de senaste åren. I Helsingfors blev det 2016 möjligt för husbolag med minst 20 lägenheter att sortera plast separat. Vårt husbolag gick genast med i försöket och bytte två blandavfallskärl mot kärl för plastförpackningar.

Alla lägenheter fick information om sortering och det finns enkla instruktioner i avfallsrummet. Efterhand har fler börjat sortera, men efter ett halvår byttes det ena av plastinsamlingskärlen till ett blandavfallskärl, för mängderna som sorterades fyllde inte kärlen. Varför inte?

Det måste blir lättare att sortera. Om vi vill att fler skall återvinna behövs fler ställen där man kan sortera sitt avfall. I vårt husbolag räckte det inte, för människor har ännu inte tagit som vana att sortera bort förpackningsplast även om de har kärlen hemma. Kanske vet de inte varför de borde? Kanske är det för jobbigt att sortera?

Ett problem jag själv stött på är förpackningar där man blandar olika material. Varför måste det finnas ett litet fönster av plast på kartongen? Varför måste man göra det så svårt att plocka isär en förpackning så att det kan återvinnas?

I kretsloppsekonomin är avfall inget man lägger på en soptipp, utan det blir istället råvaror för nya produkter eller i sista hand energi. Tyngdpunkten ligger på återanvändning och återvinning. När du använder en produkt är det ju inte själva produkten du vill ha, utan nyttan av att använda den. I delningsekonomin delar man allt mer på saker som används sällan.

Själv har jag märkt att min konsumtion allt mer handlar om upplevelser som t.ex. teater och olika typer av innehållstjänster. Visst konsumerar jag också fysiska föremål, men allt oftare lånar jag boken på biblioteket eller köper ett vackert föremål på loppis istället för att köpa nytt.Om vi vill att fler skall återvinna behövs fler ställen där man kan sortera sitt avfall.