I Bryssel händer det
Bryssel är en stad där det ständigt händer och sker. På kultursidan ordnas det ett brett spektrum av evenemang; allt från serietidningar och symfonier till löpningsevenemang och bioföreställningar. Stadsborna spenderar helgerna på torg, uteserveringar och antikmarknader året runt, oftast utan att bry sig om vädret.
Inte nog med att det finns ett stort utbud av fritidsevenemang – utbudet när gäller det egna arbetet är svårt att ens greppa. EU-institutionerna drar till sig de mest varierande seminarier, kampanjinslag, demonstrationer, konferenser och möten.
Kommunförbundet utarbetar varje år sina prioriteringar i EU-intressebevakningen utifrån det arbetsprogram som kommissionen ger ut i slutet av året för följande år. I linje med prioriteringarna riktar Brysselkontoret sina resurser så effektivt som möjligt för bevakningen av de finländska kommunernas och regionernas intressen.
Otaliga ärenden som bereds och besluts på EU-nivå påverkar kommunerna och regionerna. Listan av frågor som behöver bevakas i Bryssel är därför väldigt omfattande. Som tur är framskrider inte allting i samma takt, utan överlappande, vilket jämnar ut arbetsbördan. De mest omfattande initiativen för den här EU-perioden har redan lagts fram, även om det finns nya initiativ att vänta från kommissionen ännu nästa vår.
Kommunförbundets årliga prioriteringar utgör ryggraden för EU-intressebevakningsarbetet. Utöver de prioriterade frågorna påverkar i stort sett nästan all EU-lagstiftning finländska medborgare, kommuner, regioner och den nationella nivån. Därför kan det ibland vara svårt att särskilja vilka saker som är mer och mindre betydelsefulla för kommunerna.
Öppenheten i behandlingen av ärenden inom EU möjliggör t.ex. att parlamentets utskottsmöten är öppna. Denna öppenhet ger goda möjligheter att ta del av färska ståndpunkter om olika aktuella ämnen. Till exempel hördes Europeiska Centralbankens chef Mario Draghi nyligen i utskottet för ekonomi- och valutafrågor. Diskussionen om finanspolitikens framtid är ett ämne som berör oss alla. Trots att ekonomin har återhämtat sig, så har finanspolitiken inte stabiliserats på grund av den låga inflationen och känsligheten för förändringar. Därför krävs det försiktighet i de finansiella åtgärderna. Bevakningen av finanspolitiken är av högsta prioritet med tanke på kommunernas ekonomi.
Olika tankesmedjor erbjuder intressanta evenemang, där man på initiativ av olika framstående talare lyfter fram frågor som är betydelsefulla för unionen. Det kan gälla paneldiskussioner, exempelvis om Brexit, invandring eller till och med om det ryska presidentvalet nästa vår.
I oktober ordnas årligen ”European Week of Regions and Cities”, som är det största årliga evenemanget för kommuner och regioner. Under veckan ordnas det runt ett par hundra olika seminarier och evenemang. I år handlade många tillställningar om sammanhållningspolitikens framtid. På grund av Brexit kommer det att finnas ett stort hål i EU:s budget som är svårt att lappa och därför står också sammanhållningspolitiken under reformtryck. I maj 2018 publicerar kommissionen den s.k. fleråriga budgetramen, som i stort sett visar vilken framtid sammanhållningspolitiken går till mötes.
Även om sammanhållningspolitiken varit framgångsrik i många av dess målsättningar, så tror man inte att den kan fortsätta utan reformer. Den sjunde rapporten om sammanhållningspolitiken publicerades nyligen och ur den framgår det att det finns stora utvecklingsskillnader mellan regionerna i EU, men att dessa skillnader vore ännu större utan sammanhållningspolitiken.
Sammanhållningspolitiken ses i allmänhet som ett behövligt verktyg för att jämna ut de regionala skillnaderna även efter år 2020. Det finns ändå allt mindre pengar till förfogande än tidigare och de många nya utmaningarna, som till exempel behovet att utveckla EU:s gemensamma försvarspolitik, tävlar om de minskande resurserna.
Då resurserna minskar finns det ett behov av kreativa lösningar och vi står säkerligen inför en effektivering av verksamheterna.
Relaterade artiklar
