Kommunförbundet har påverkat i EU-huvudstaden Bryssel sedan början på 1990-talet. 30 års-jubiléet firas i arbetets tecken, säger Keijo Sahrman och Eva-Stina Slotte.

– Jag begriper inte hur man än i denna dag kan ta fram undersökningar som visar på vikten av att påverka besluten i ett tidigt skede. Klart man ska. Detta har varit känt hur länge som helst.

– Det verkar inte ännu heller ha sjunkit in i EU att folk och nationer är olika. Det krävs tålamod och hårt arbete för att nå överenskommelser. Så var det för 30 år sedan och så är det i dag, säger Keijo Sahrman, tidigare chef för Kommunförbundets Brysselkontor. Sahrman fotograferades i oktober i Kommunernas hus i Helsingfors. Foto Tommy Pohjola)

Keijo Sahrman, 74 år, var direktör vid Kommunförbundets Brysselkontor i tre år i mitten på 1990-talet. I dag heter direktören Ilari Havukainen.

Den här artikeln ingår i nya Kommuntorget Magasinet.

Forskningsresultaten som Sahrman syftar på har tagits fram av Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet. Sitra är ett forskningsinstitut grundat av riksdagen i slutet av 1960-talet.

Läs mera: Om det vore enklare att delta skulle över en halv miljon finländare villa delta mer i samhälleligt beslutstagande

Läs också: Finland klarar sig inte mot toppländerna i öppenhet inom parlamenten

Då Keijo Sahrman på hösten 1995 öppnade Kommunförbundets nya kontor i Bryssel hade Finland gått med i EU nio månader tidigare. Men långt tidigare hade Finlands kommuner genom Kommunförbundet öron och ögon i EU.

– Det var viktigt att ta del av beslutsprocessen i EU även om Finland då knappt börjat förhandla om ett medlemskap. Och så är det i denna dag, säger Sahrman.

Eva-Stina Slotte.

Det säger även Eva-Stina Slotte, 37 år, EU-sakkunnig vid Kommunförbundet.

– En stor del av vårt jobb i Bryssel är att nätverka. Vi för folk samman, säger hon. Det betyder möten i Bryssel med tjänstemän och förtroendevalda samt gäster från Finland. De är till exempel kommundirektörer och journalister. Dessutom ordnar vi evenemang och diskussionstillfällen för de sakkunniga här i Bryssel.

I det dagliga jobbet ingår också att påverka lagstiftning och direktiv. Det gäller att ha initiativet, tajma arbetet rätt och visa på engagemang. Samarbetet med de andra finländska aktörerna och de nordiska systerorganisationerna är tätt. 

– En nyckel till framgång är dock absolut den expertis som finns på Kommunförbundet hemma i Helsingfors. Här i Bryssel finns det dessutom ett väldigt sug efter praktiska exempel från kommunerna och därför uppmuntrar jag gärna till besök i Bryssel, säger Eva Slotte.

Digitaliseringen omfattar i dag det mesta beslutsfattandet i EU, och den var aktuell för trettio år sedan men det finns skillnader.

– I början på 90-talet var de få utom finländare i EU-högkvarteret som gick omkring med mobiltelefoner, minns Keijo Sahrman.

Också Eva-Stina Slotte berätta om praktiska omständigheter som år 2022 påverkar kommunikationerna i Bryssel och mellan Bryssel och Finland.

– Under coronatiden blev det mycket vanligare med Teams-möten. Tekniken har utvecklats och kunnandet breddats. Det gör kommunikationen enklare med Finland, säger hon.

Brysselkontoret

Kommunförbundets EU-intressebevakning går ut på att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland. 

Kommunförbundet har sedan 1992 haft ett kontor i Bryssel som stöder intressebevakningen i EU. 

Kontoret har till uppgift att föra fram den finländska lokal- och regionförvaltningens synpunkter i diskussionerna och beslutsprocessen. 

Läste du redan detta?