Esperi Cares vd Stefan Wentjärvi: Regeringen binder kommunernas händer

Stefan Wentjärvi säger att vårdbranschen är som flygbranschen. Kvalitet och säkerhet måste komma först. Foto: Dan Lolax
Stefan Wentjärvi säger att vårdbranschen är som flygbranschen. Kvalitet och säkerhet måste komma först. Foto: Dan Lolax
17.10.2019

Esperi Cares nya vd säger att bolaget inte sträver efter tillväxt just nu. Däremot kan man komma att stänga enheter om kommunerna inte är beredda att betala för kvalitet.

Den pågående debatten om personaldimensioneringen inom äldreomsorgen hade sin upprinnelse i brister på Esperi Cares äldreboende i Kristinestad. Vanvården blev nyhetsrubriker i januari, och under vintern uppdagades brister också på andra vårdbolags enheter.

Det var i kölvattnet av dessa som regeringspartierna gick in för att föreslå en lagstadgad personaldimensionering på 0,7 vårdare per klient.

Det förslaget stöter på kritik, bland annat av Kommunförbundet som beräknar att personaldimensioneringen kommer att bidra till en utgiftsökning på drygt 400 miljoner fram till 2023 och hotar halta utvecklingen av hemvården.

Sten på bördan är att förslaget kräver ett uppsving i antalet vårdare, samtidigt som utvecklingen är den motsatta: vårdpersonal omfattas av kommunernas samarbetsförhandlingar och vårdaryrket i Finland har ett status och rykte som försvårar nyrekryteringar.

Finlands ”mest granskade” bolag

Stefan Wentjärvi har varit vd för Esperi Care i ungefär en månad när Kommuntorget träffar honom på bolagets huvudkontor i Helsingfors. Wentjärvi har tidigare erfarenhet från vårdbranschen, och har jobbat för såväl Doctagon som Pihlajalinna.

Wentjärvi har också varit vd för flygbolaget Blue1. På frågan om hur han som vd för Esperi Care måste tackla frågor om brister och vanvård drar han paralleller till flygbranschen.

– Kvalitetsarbetet är viktigt för mig. Dels för att jag har en bakgrund i flygbranschen, men oavsett vad man gör så ska säkerheten sättas först, och kvaliteten ska stå på egna ben. Det är dyrare att tumma på säkerheten än att prioritera den. Därför har jag inte haft ett problem att komma in i vårdbranschen, för det är alltid patienten och boendeenheten som kommer först.

Wentjärvi säger att han är positivt överraskad av det arbete med vårdkvaliteten som Esperi Care gjort efter vinterns prickningar. Av bolagets 250 boendeenheter har ungefär 90 procent granskats av de övervakande myndigheterna i år. Det, i kombination med den interna granskningen, gör Esperi Care till Finlands mest granskade bolag, säger Wentjärvi.

– Det betyder inte att allt är ännu på rätt nivå. Om det funnits brister så har det varit på grund av tankekulturen. Man ska inte fokusera för mycket på den tekniska aspekten av bristerna. För att dessa ska åtgärdas måste den kulturella biten vara på plats och den tar tid att åtgärda.

Avser du med den kulturella biten frestelsen att tumma på säkerheten av vinstintresse?

– Jag kan inte säga hur man tänkt i Esperi Care tidigare men i många branscher uppfattas kvaliteten som något som finns vid sidan om affärsverksamheten. Om man kopplar ihop dessa två, och undviker onödiga processer, så blir kvalitet en effektiv process och därmed ekonomiskt lönsamt.

Förslag om personaldimensionering är olyckligt

Wentjärvi säger att det är en villfarelse att tro att brister kan korrigeras genom enskilda åtgärder. Det behövs kontinuerliga uppföljningar för att allt ska vara på sin plats, och därmed också bestående.

– I den interna granskningen måste vi nå upp till höga nivåer. Brister och avvikelser uppstår alltid, men vi måste sträva efter att vara hundraprocentiga i alla lägen.

Wentjärvi säger att personalbristen inom vårdbranschen är en svår nöt, men den varierar också från ort till ort och hur väl en boendeenhet fungerar är avgörande för rekryteringen.

Dynamiken i lagförslaget borde vara större.

Hans poäng är att under dessa omständigheter får enhetscheferna en nyckelroll. En välfungerande enhet har lättare att rekrytera personal och hålla den kvar, vilket på lång sikt är kostnadseffektivt.

– Men det finns en personalbrist, och blir det lättare? Nä!

Hur ser du på förslaget om en lagstadgad personaldimensionering?

– Avsaknaden av standardiserade myndighetskrav var ett problem. Kraven varierade nämligen i de olika regionförvaltningsområdena, trots att vi som ett bolag har ett (1) system. Vårens vårdkris skapade ett helhetstänk, vilket är bra eftersom vi måste veta mot vad vi ska mäta när vi rekryterar.

– Vad gäller själva förslaget finns det flera aspekter. Affärsmässigt sett så ökar omsättningen om personaldimensioneringen höjs, så vi har inget emot det. Men så finns det realismen i det hela. Hur ser det ut för våra kommuner? De har en ansträngd ekonomi och höjningen av personaldimensioneringen är markant. Skillnaden mellan kostnaderna för hemvården och serviceboendet ökar, och vi står inför en situation där äldre personer i allt sämre skick fortsätter få hemvård för att kommunerna inte har råd med serviceboenden. Det här betyder att lagförslagets syfte – en bättre vård – inte uppfylls. Därför är det olyckligt att lagförslaget är så hårdraget. Det ger inga incitament till att till exempel korsanvända personal från olika enheter, och det är inte kopplat till den boendes behov utan gäller alla. Dynamiken i lagförslaget borde vara större.

Wentjärvi säger också att lagen måste träda i kraft under en övergångsperiod, och att den perioden måste sammanfalla med när nya vårdare blir färdigt utbildade.

Inte bara visor utan också Rammstein

På frågan om utländsk arbetskraft kan underlätta situationen svarar han att Esperi Care betonar mångfald i bolaget. Det handlar dels om etnisk mångfald, och han ser det som självklart att i takt med att Finlands etniska minoriteter blir äldre så måste det också finnas vårdare med utländsk bakgrund.

Dessa utgör redan en betydande del av de arbetssökande i Helsingforsregionen, och det är Esperi Cares ansvar att se till att de som vårdare uppfyller alla yrkesmässiga och språkliga krav.

Dels handlar mångfalden också om att bolaget producerar vård för personer med funktionshinder och mentalvård, liksom om att äldre personer inte utgör en statisk grupp.

– Jag brukar säga att när jag bor på ett av våra boendeenheter så vill jag inte lyssna på visor utan på Rammstein. Boenden bör själva kunna påverka hur det ser ut, känns och låter i deras hem.

Regeringen skjuter fram problemen

Regeringen Rinne har betonat att ansvaret för vårdproduktionen ligger hos den offentliga sektorn. Hur ser du på privata vårdbolags roll under den nuvarande regeringens politik?

– Metoden har förändrats, inte problemställningen. Regeringen Sipiläs modell byggde på valfriheten. Nu är den borta men servicesedlarna finns kvar och blir kommunernas enda möjlighet om möjligheterna att utlokalisera begränsas. Varför vill kommunerna utlokalisera? Inte för att de gillar privatisering utan på grund av realiteterna, och realiteterna har inte ändrats under denna regering. Kommunekonomin är fortfarande ansträngd, men har stora investeringsbehov. Vårdbolagen har en större flexibilitet än kommunerna, och därför tror jag att kommunerna kommer att utlokalisera via servicesedlarna.

Wentjärvi säger att också kommunerna borde tillåtas ha en större flexibilitet, och han beskyller regeringen för att skjuta fram problemen som kommunekonomin dras med genom att begränsa deras rätt att utlokalisera vården.

Det är jättenaivt att tro det.

Kommunekonomin kommer inte att vara bättre om fyra år, säger Wentjärvi, och regeringens löfte om 70 miljoner euro för att grunda social- och hälsovårdscenter, och för att rekrytera 1 000 läkare, för att garantera att folk får vård inom en vecka ger han inte mycket för. Det är inte den strukturella förändring som behövs.

– Vill du att folk ska komma till en läkare inom sju dagar så räcker inte 70 miljoner euro. Det är jättenaivt att tro det. Skulle detta ha kunnat lösas med den summan hade det gjorts för länge sedan. Vi är tillbaka vid detta faktum: kommunerna får inte använda sig av privata vårdbolag och därmed binder regeringen deras händer.

Boendeenheter kan stängas

Vilken situation befinner sig Esperi Care i idag?

– Vi har 250 boendeenheter och har haft en hög tillväxt de senaste två åren. Nu har vi bestämt oss för att inte sträva efter tillväxt, utan efter en organisk tillväxt. Det vill säga att vi ska fylla våra boendeenheter och vinna kontrakt, men vi kommer inte att agera aggressivt för att köpa upp och vinna marknadsandelar. De primära målen är att få kvaliteten i ett bestående skick, en bra personalnöjdhet för att garantera rekryteringen. Efter det kommer lönsamheten och sedan tillväxten. Den vägen går vi. När kommer tillväxtfasen? Det får tiden utvisa. Det kan vara i nästa år eller 2021.

Ingår det i strategin att stänga boendeenheter?

– Vi har ansvarsfullt avtalande, det vill säga att vi inte ingår avtal med kommuner om vi inte kan leverera enligt kvaliteten som vi förbundit oss till. Står vi inför en option och får vi inte en prisnivå som motsvarar avtalet så är vi beredda att stänga enheten. Vi kan inte ansvara för en kvalitativ produkt om ingen är villig att stöda den. Om den kommunala eller statliga sektorn inte är villiga att stå bakom en bra äldrevård är det inte Esperi Cares skak att streta emot. Då är vi också beredda att lägga ner enheter.

Vem har övertaget i en förhandlingssituation med kommunerna, givet osäkerheten kring social- och hälsovårdsreformen, vårdskandalen från tidigare i år och den demografiska utvecklingen?

– Olika kommuner har olika alternativ, och det varierar från situation till situation. Vår målsättning är inte att använda vår styrka för att tvinga oss på. Om kommunernas upphandling är sådan att man bara köper serviceboende utan extra tillägg så blir servicen en bulkprodukt som ger ytterst lite utrymme för utveckling och som inte tar hänsyn till totalkostnaden. På Esperi Care funderar vi på tjänster som ger ett extra värde för den boende och för kommunen. Att fokusera på det lägsta priset är inte långsiktigt, speciellt inte med tanke på den nya personaldimensioneringen.

Wentjärvi säger att man också måste fundera på den vård som finns mellan intensifierat serviceboende och hemvård. Mellan dessa kan finnas en lättare variant av serviceboende, eller en tyngre hemvård.

Verkligheten kan inte lagstiftas bort

Vad gäller digitaliseringens möjligheter säger Wentjärvi att tekniken redan finns, och utvecklas. Det som krävs är en kulturell förändring. Just nu är vårdproduktionen väldigt standardiserad och det som krävs är en granskning av vårdkedjan och en bedömning av vad annat som passar in i den, till exempel med digitaliseringens hjälp och med tillräckliga läkarresurser.

Vad har det för betydelse för er om social- och hälsovårdsreformen blir av eller inte?

– Lagstiftningen kommer att sätta stopp för vissa saker men inte ändra på verkligheten. Behoven består och privata vårdbolag ska lösa dem tillsammans med den offentliga sektorn. Man ska inte vara rädd för lagstiftningen, den är lika för alla. Den offentliga och privata sektorn är på samma nivå. Om kommunerna har problem så har vi problem. Verkligheten är att vi har en åldrande befolkning, ett större behov av service och att personaldimensioneringen kommer att skapa ett större lönetryck. Det kan man inte lagstifta bort. Det kommer kommunerna att leva med och staten kan inte säga att den löser problemen med si och så många hundra miljoner euro från och med ett visst år.