Kommunsammanslagningar på Åland kantas av pessimism

Foto: Kjell Söderlund
Foto: Kjell Söderlund
17.9.2019

Nu väntar nästa skede i kommunreformen på Åland – sexton kommuner ska bli fyra. Centerpartiet satsar på att göra reformen till en stor valfråga och hoppas nå en majoritet som river upp de nya lagarna.

Arbetet med att skriva samgångsavtal tycks inte ha fått någon rivstart. Finström, den största kommunen i den tilltänkta kommunen Norra Åland, har kommit så långt att man utsett två representanter till en samgångsgrupp.

– Nu väntar vi på att bli kallade till ett första möte, som vi anser att landskapets utsedda kommunkonsulter ska kalla till, säger Roger Höglund, centerman och ordförande i kommunstyrelsen i Finström.

Personligen är han pessimistisk. I Vårdö, som också ska ingå i nya Norra Åland, har man nämligen klart sagt att man inte vill medverka och beslutet att utse representanter till samrådsgruppen har där bordlagts till efter valet i oktober. Bordläggningen motiveras med att 83 procent av Vårdöborna i en enkät sagt att man vill se Vårdö som en självständig kommun även i framtiden.

– Det känns stendött att inleda arbetet med ett samgångsavtal när man vet att en kommun, kanske rent av två inom vårt område, inte alls vill medverka. Jag anser att en förändring av kommunstrukturen behövs, men inte så som lagen nu är ritad. Finström och Geta kan börja med att gå samman, säger han.

Måste visa respekt

Bengt Hagström leder kommunstyrelsen i Sund, som också ska ingå i Norra Åland. Där har frågan om samrådsrepresentanter bordlagts.

– Vi måste visa respekt för lagen och försöka få till ett samgångsavtal, men om en enda kommun säger nej till det avtal som man får fram, faller allt. Jag anser att det är helt meningslöst att ägna tid och energi åt detta eftersom vi har kommuner som sagt att de inte tänker vara med. Det känns uppgivet från början. Jag är för en förändring av kommunstrukturen, men den ska inte ske på det här sättet, säger han som tidigare hört till regeringspartiet Liberalerna som driver processen.

– Men jag har skrivit ur mig och tänker inte ställa upp i valet i höst, tillägger han.

”Blir ingenting av reformen”

Centerpolitikern Harry Jansson sitter i Ålands lagting och leder kommunstyrelsen i Jomala, den största kommunen som ska ingå i Södra Åland.

– Det blir ingenting av den här reformen. Den är emot väljarnas vilja. Det är fel att i lag bestämma vilka kommuner som ska gå ihop, det förhindrar de naturliga samgångsprocesser som varit på gång i vissa kommuner. Vi har bjudit in de övriga kommunerna i tilltänkta Södra Åland till ett diskussionsmöte för att få reda på hur de resonerar, men vi vet att det finns åtminstone en kommun som inte vill vara med, säger han.

Gustav Blomberg är kommundirektör i Geta, en av de minsta kommunerna på norra Åland. Geta har under flera år förhandlat med Finström och Sund om ett frivilligt samgående, men det arbetet stupade på målrakan.

– En reformtrötthet har infunnit sig. Det finns inte så mycket energi kvar för att börja med ett nytt samgångsavtal, men vi måste försöka. Det finns ett stöd i Geta för ett samgående, i första hand med Finström och det kunde vara ett delmål på vägen till färre kommuner.
Att sittande landskapsregering, där centern inte ingår, vill styra över många centerledda kommuner bidrar enligt honom till låsningen.

– Utgången av valen i höst betyder mycket för den fortsatta processen, säger han.

Vill upphäva lagarna

Veronica Thörnroos är ordförande för Åländsk center som vill göra kommunreformen till en het fråga i valen i höst.

– Vår linje är klar. Vi vill upphäva de nya lagarna. Inte ens hos de experter som utrett kommunstrukturen på Åland, fanns stöd för fyra kommuner. Vi vill ha en lag, som öppnar för frivilligt samgående, och vi vill sätta mer fokus på områden där kommunerna kan samarbeta över gränserna. Vi vill diskutera först och rita kartan sen, sittande landskapsregering har gjort tvärtom. Sammanslagningar kan behövas men de ska inte ske med tvång, säger hon.

All förändring är svår och den ultimata lösningen finns inte. Men vi har försökt hitta en lösning med helheter som fungerar. I de nya kommunerna finns både starkare och svagare delar, säger kansliminister Nina Fellman. Foto: Helena Forsgård

Kansliminister Nina Fellman, som har kommunreformen på sitt bord, känner väl till alla kritiska motargument men ser ändå optimistiskt på den fortsatta processen.

– Nu har vi en lag där målet är tydligt och både kommunerna och landskapsregeringen måste jobba för att nå det även om vägen kan vara både tuff och krokig. Man kan inte strunta i lagen för att efterlevnaden känns tung och svår. Nu handlar det inte ”om” man ska göra något utan ”hur” man ska lösa olika praktiska saker, till exempel hur avgifter ska harmoniseras, säger hon.

Om arbetet med samgångsavtalen stöter på stora hinder måste landskapsregeringen vidta åtgärder som kan underlätta processen. Fellman ser olika möjligheter.

– Kanske enskilda paragrafer i lagen måste preciseras. Kanske mer processtöd till kommunerna behövs. De tre kommunutredarna Siv Strandberg, Marcus Henricson och Jan-Erik Enestam har redan anlitats för att stöda kommunerna och hjälpa till att lösa de knutar som uppstår.

Att håglösa kommuner lägger fram dåliga samgångsavtal, som är dömda att underkännas, duger inte enligt Fellman.

– Då har man inte uppfyllt lagens syfte. Då måste man börja om och prestera ett bättre avtal.

Kommunerna får allt svårare

Nina Fellman inser givetvis att en stor centerseger i valen kan rita om kartan, likaså att en enda kommun kan rösta ner ett framtaget samgångsavtal.

– Men vi är inte där ännu. Vi vet inte hur nästa landskapsregering ser ut, vi vet inte om det blir en majoritet för att riva upp gällande lagar. Och det är två år till kommunerna ska säga sitt om samgångsavtalen. Jag är helt övertygad om att det blir en förändring av kommunstrukturen, kanske inte exakt som vi ritat den och kanske inte exakt enligt vår tidtabell, men den behövs. Flera av våra små kommuner får allt svårare att klara alla utmaningar. En del får inte ens ihop till tillräckligt många förtroendevalda, säger hon.

KOMMUNREFORMEN PÅ ÅLAND

  • Godkändes av Ålands lagting efter omröstning – 15 röster för och 12 emot, tre ledamöter var frånvarande.
  • Reformen ska skapa ”ett konkurrenskraftigt Åland med starkare kommuner som kan ge alla medborgare likvärdig service.”
  • Enligt lagarna, som trädde i kraft 1.5, ska Ålands nuvarande 16 kommuner bli fyra från och med 2022:
    Norra Åland ska bestå av Finström, Geta, Sund, Saltvik och Vårdö och får cirka 6 300 invånare.
    Södra Åland: Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland. Cirka 9 600 invånare.
    Skärgården: Brändö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Föglö. Cirka 1 700 invånare.
    Mariehamn: cirka 12 000 invånare.
  • Kommunerna har två år på sig att ta fram samgångsavtal som varje fullmäktige sedan ska godkänna. Samgångsavtalet ska fastställas före 1.7.2021.
  • 20.10 i år väljs 30 ledamöter till Ålands lagting och ledamöter till samtliga kommunfullmäktigen.
  • I sittande landskapsregering, som drivit på kommunreformen, ingår tre partier – Liberalerna, Ålands socialdemokrater och Moderaterna på Åland. Största oppositionsparti är Åländsk center.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här