Statens kommunpolitik måste förnyas, annars klarar sig inte våra kommuner, säger regeringsrådet Minna-Marja Jokinen på Finansministeriet.

Finansministeriet startade i fjol en utredning av hur framtidens statliga kommunpolitik ska utformas. Arbetet som leds av Kommun- och regionförvaltningsavdelningens överdirektör Jani Pitkäniemi sker i en beredningsgrupp med två sektioner.

Minna-Marja Jokinen leder sektionen som utreder kommunernas roll, självstyrelse, strukturer och arbetssätt. Den andra sektionen granskar finansiering och balanseringen av kommunernas uppgifter. Utredarna kommer att presentera sitt förslag före årsskiftet.

– Social-och hälsovårdsreformen är den akuta orsaken till att någonting måste göras i statens kommunpolitik. Vårdreformen medför stora förändringar i kommunerna, inte minst när kommunernas pengar för social- och hälsovård överförs till välfärdsområdena, säger Jokinen.

Hotbilder mot kommunerna

  • Stor variation mellan kommunerna i Finland såväl till storleken, omständigheterna som till befolkningsstrukturen.
  • Skillnaderna mellan kommunerna har ökat på 2000-talet
  • Befolkningen åldras, urbaniseringen ökar och den sjunkande nativiteten påverkar kraftigt såväl kommunernas ekonomiska bärkraft som kommunernas förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster för sina invånare
  • Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin har redan länge varit dystra på grund av den strukturella obalansen i kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling
  • Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder försvagar skattebasen för förvärvsinkomstskatterna
  • Källa: FInansministeriet

Men det är inte bara vårdreformen som tvingar fram en förnyelse. Den stora hotbilden handlar om ett Finland där skillnaderna mellan kommunerna ökar drastiskt, en utveckling som har pågått hela 2000-talet. Avfolkningskommunerna sliter med minskad nativitet, en åldrade befolkning och krympande skatteintäkter, medan tillväxtkommunernas utmaningar handlar om att hantera investeringstrycket som den ökande inflyttningen och invandringen ger upphov till.

– En översyn av statens kommunpolitik hade blivit aktuell förr eller senare. Kärnproblemet är att befolkningen i arbetsför ålder minskar vilket försvagar skattebasen. Den ekonomiska bärkraften försämras och kommunerna får det allt svårare att klara sina lagstadgade uppgifter, säger Jokinen.

– Det finns kommuner som finansierar sin verksamhet med statliga pengar till över 80 procent och det finns kommuner som får bara 2 procent av sina inkomster från staten. Ändå har alla kommuner samma lagstadgade skyldigheter. Vi måste fundera på hur vi löser detta, för skatteuttaget kan inte öka i det oändliga. Skattebasen måste stärkas, frågan är bara hur?

Olika roller eller generalistkommuner?

Kommunminister Sirpa Paatero initierade för några år sedan en diskussion om att frångå generalistkommunsmodellen och ge vissa kommuner möjlighet att bli ”lätta kommuner”, dvs. kommuner med färre lagstadgade uppgifter. Den diskussionen har tystnat, men själva saken är fortfarande aktuell.

– Det finns grundlagsexperter som anser att det inte föreligger några grundlagsenliga hinder för att frångå generalistkommunsmodellen. Men när det gäller tolkningen av grundrättigheterna finns det, som vi vet, ingen automatik. Så här finns det massor av aspekter att utreda, säger Jokinen.

Ett färskt exempel på ett avsteg från generalistkommunsmodellen är Helsingfors nya roll i social- och hälsovårdsreformen.

Minna-Marja Jokinens egen vision av framtidens Kommunfinland är en mosaik av kommuner där kommunerna själva definierar sina roller. Barnrika kommuner satsar kanske på skolor och utbildning, medan kommuner med låg nativitet går in för att utveckla servicen till sina äldre invånare.

Men, påpekar Jokinen, invånarnas grundläggande rättigheter – rätten till utbildning, social- och hälsovård och demokrati – måste vara lika i alla kommuner.

– Jag tycker att vi mycket väl kan slopa generalistkommunen, modellen fungerar inte idag. Personligen gillar jag tanken på att kommunerna kan vara olika beroende på om de finns i glesbygden eller i tätorterna. Kommunerna i Svenskfinland eller skärgårdskommunerna kunde vara en egen typ av kommun – det är de förresten rätt långt redan idag.
När det gäller kommunal förvaltning är subsidiaritetsprincipen – principen om att beslut ska fattas nära dem som berörs – en bra utgångspunkt, säger Jokinen.

– Det blir förstås en balans mellan kommunens egna önskemål och de grundläggande medborgerliga rättigheterna. Förutom grundrättigheterna borde det bara finnas ytterligare ett fåtal regelverk som styr verksamheten – till exempel i hållbarhets- och klimatfrågor. Men det viktiga är att kommunerna beaktar kommuninvånarens rättigheter och att de respekterar självstyrelsen och demokratin.

Kommunpolitikerna blir strateger

I ett framtida Kommunfinland förändras även de förtroendevaldas uppdrag. Politikernas roll blir mer strategisk, mindre operativ. Det blir de förtroendevalda som definierar kommunens nya roll och strategiska målsättningar.

Minna-Marja Jokinen uppmanar kommunpolitikerna att vara realister, alla kommuner kan inte ha tillväxt som strategisk målsättning.

Jokinen uppmanar kommunpolitikerna att vara realister, alla kommuner kan inte ha tillväxt som strategisk målsättning.

– Jag hoppas att kommunerna vågar diskutera kommunsammanslagningar och överlevnadsstrategier med sina grannkommuner.

Jokinen nämner begreppet ”Smart Shrinking” som i Sverige använts som ett alternativ till tillväxt i kommunernas strategidiskussioner. Att krympa smart är att anpassa sig till det rådande läget och fokusera på andra faktorer än tillväxt. Smart Shrinking kräver långsiktiga och välförankrade beslut.

– En kommun med befolkningsminskning och krympande skatteintäkter måste fundera på sin framtid, använda förnuftet och öppet överväga vilka alternativ den har. Den här diskussionen ligger inte överst på Finansministeriets agenda, men frågan finns förstås med i det pågående utredningsarbetet. Min förhoppning är att kommunerna initierar frågan om sammanslagning själva. Självständigheten är viktig, men det finns också ett värde i att överleva som område, säger Jokinen.

Utredningen ska väcka nya tankar

Arbetet med att utforma den nya kommunpolitiken har gått ”överraskande bra.”
– Ingen av oss som jobbar med beredningen vill producera ett papper som blir liggande i skrivbordslådan. Tvärtom, siktar vi på att vår utredning ska väcka diskussion och nya tankar.

En av målsättningarna är att få med förnyelsen av den statliga kommunpolitiken i nästa regeringsprogram.

– Arbetet är komplext. Det handlar i första hand om att bestämma inriktningen på kommunpolitiken, att skapa en samsyn och gemensam vision för vart vi är på väg. Efter det hittar vi nog de små stigarna som för förändringen framåt.

Läs också: Det finns inga enkla lösningar – en förnyelse behövs

Arbetsgruppens  uppdrag är att:

  • förbättra kommunernas förutsättningar att ordna service för invånarna på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt
  • utveckla självstyrelsen och förbättra kommunernas möjligheter att främja invånarnas välfärd och regionens livskraft
  • förbättra den kommunala ekonomins hållbarhet och stabilitet och samtidigt stärka hela den offentliga ekonomins hållbarhet
  • främja kommunernas egna åtgärder för att uppnå en hållbar och stabil ekonomi och service
  • Här är medlemmarna i arbetsgruppens två sektioner.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.