Hållbarhet handlar om mycket mer än ekologi och ekonomi. Det är dags att diskutera även språklig och kulturell hållbarhet.

Just nu genomförs omfattande nationella reformer som kommer att medföra stora förändringar i kommunernas ekonomi och framtida roll. Förändringstrycket på kommunerna beror dels på nationella politiska beslut dels på globala trender men också på de utmaningar och möjligheter som den demografiska utvecklingen och digitalisering medför.

Arbetet med framtidens hållbara kommuner är i full gång på flera plan, också här på Kommunförbundet. Tillsammans ska vi skapa ett hållbart samhälle för att nå nationellt och internationellt högt uppställda mål.

Bruntlandrapporten (FN) från 1987 konstaterar att ”en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter”.
Från att främst ha varit en fråga om ekologisk hållbarhet talar vi idag allt mer om också ekonomisk och social hållbarhet. Jag tror att vi måste vidga begreppet ännu mer till att omfatta även kulturell och språklig hållbarhet.

En strategisk satsning på kulturell och språklig hållbarhet stödjer även utvecklingen av den ekonomiska och social hållbarheten. Därför kommer två- och flerspråkighet att ha en viktig roll i framtidens hållbara kommuner.

Språket stärker konkurrenskraften

Folktingets och Federal Union of European Nationalities konferens om minoritetsspråk i Europa i oktober i år konstaterade att cirka 44 procent av all gränsöverskridande handel har en koppling till ett gemensamt språk. Det finns forskning som visar att språklig mångfald och flerspråkighet ger ett tillskott på cirka 10 procent till bruttonationalprodukten. Även EU:s motto ”förenade i mångfalden” symboliserar hur viktig den språkliga mångfalden är för EU-samarbetet. EU har också slagit fast att flerspråkighet stärker företagens konkurrenskraft i Europa. Det här ett faktum som även Finlands exportindustri har insett.

I en intervju i Helsingin Sanomat i augusti föreslog Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen att staden skulle luckra upp sina språkkrav för att locka utländsk arbetskraft till staden. Helsingfors som idag är finsk- och svenskspråkigt, borde även bli en officiellt engelskspråkig stad, föreslog han. Engelskan skulle ha en symbolisk betydelse för dem som överväger en inflyttning. En flerspråkig huvudstad försvagar varken svenskans eller finskans ställning, konstaterade Vartiainen, som anser att vi i Finland är onödigt formella i språkfrågor. Finland borde ta modell av Sverige som har en mer liberal hållning, sade han.

Språket bygger broar

Jag tar inte ställning till Vartiainens uttalande på annat sätt än att konstatera att borgmästaren i vår huvudstad lyfter upp ett relevant och viktigt tema. Att kunna språk ger många fördelar: det är lättare att få ett jobb och att tillgodogöra sig service och tjänster, enklare att förstå sina medborgerliga rättigheter och bygga relationer till andra kulturer.
Vårt samhälle behöver mer gemenskap och en större social sammanhållning. För att skapa ett samhälle som är hållbart också i framtiden måste vi bygga broar mellan människor och öka förståelsen för andra kulturer.

Jag tror att strategiska och effektiva initiativ som betonar kulturell och språklig hållbarhet i kommunen förbättrar såväl kommunens som invånarnas möjligheter att utvecklas. Tvåspråkighet och flerspråkighet är ingen belastning utan tvärtom en konkurrensfördel i framtidens hållbara kommun.

Ta vara på den chansen. Finland har inte råd att försumma den språkliga mångfalden!