I en färsk rapport föreslås att ordningsvakter ska kunna vara närvarande när kommunfullmäktige sammanträder.

Hotfulla och våldsamma situationer, särskilt inom social- och hälsovårds- samt undervisningsbranscherna, är ett problem som måste lösas genom ett brett urval av metoder.

Det här konstaterar den arbetsgrupp som utrett säkerhetsläget i kommunerna. Den övergripande bilden av säkerhetsläget i kommunerna ger anledning till förbättring av säkerheten, konstateras i slutrapporten, men frågan kan inte lösas enbart av kommunerna.

Ledning av säkerheten och säkerhetsförfaranden måste utvecklas i samarbete mellan kommunerna och de statliga myndigheterna.

Oroväckande trend

Säkerhetshoten mot myndigheter och offentliga lokaler har ökat under de senaste åren, skriver Finansministeriet i ett pressmeddelande. Utvecklingstrenden är uppenbar både i undersökningar som utrett säkerhetsläget i kommunerna, i arbetshälsorapporter och i statistik som beskriver säkerhetsincidenter hos offentliga aktörer.

De kommunala arbetstagarna upplever fler hotfulla situationer och våldssituationer än andra som arbetar inom den offentliga sektorn. Också förtroendevalda i kommunerna utsätts för trakasserier och hatretorik.

Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) säger att rapporten är alarmerande.

– De som betjänar människor i kommunerna och som sköter kommuninvånarnas ärenden i egenskap av förtroendevalda förtjänar arbetsro.

Lagändringar krävs

En av de mest effektiva åtgärderna för att förbättra säkerheten vid verksamhetsställena inom social- och hälsovården är enligt rapporten att utvidga ordningsvakternas befogenheter så att de har rätt att göra förebyggande säkerhetsvisitationer.

I rapporten föreslås också att ordningsvakter ska kunna vara verksamma vid offentliga sammanträden för kommunfullmäktige och samkommunens högsta organ.

Dessa förslag förutsätter ändringar i lagstiftningen.

Få anmäler hot och våld

I rapporten har man också fäst uppmärksamhet vid användningen av metoder för hantering av kommunens säkerhet, såsom informationsgången, säkerhetsutbildningen och samarbetet mellan olika myndigheter.

Att hotfulla situationer och våldssituationer inte anmäls vidare är ett uppenbart problem inom många kommunala verksamhetsområden. Anmälningspraxis måste ändras och anmälningssystemens användbarhet förbättras. 

Vidare måste kommunerna satsa på utbildning i att möta hotfulla situationer och våldssituationer. Personalens färdigheter och beredskap att möta eventuella hot är en viktig faktor både med tanke på hanteringen av situationer och med tanke på hanteringen av det egna arbetet och välbefinnandet i arbetet, skriver ministeriet.

– Med hjälp av rapporten kan vi definiera utvecklingsobjekten i kommunerna och förhoppningsvis också medel för att förbättra säkerheten på bred plan. Det är viktigt att staten och kommunerna tillsammans snabbt hittar effektiva medel för att trygga verksamheten i kommunerna, säger Paatero.