Kommunerna bör vara förberedda på terrorattacker – man måste veta till vem misstankar om radikalisering ska föras

I det förebyggande arbetet mot radikalisering är den enligt Leena Malkki viktigt att minska på ojämlikhet och på erfarenheter av orättvisa.
I det förebyggande arbetet mot radikalisering är den enligt Leena Malkki viktigt att minska på ojämlikhet och på erfarenheter av orättvisa. (Milla Talassalo / Otava)
7.4.2022

Terrorismforskare Leena Malkki säger att det är viktigt att man i kommunerna vet vem som ska kontaktas om misstankar om radikalisering finns, och hur den personen kan hjälpas. Marginalisering eller en viss socioekonomisk bakgrund är inte alltid orsak till radikaliseringen.

Terrorism förknippas onödigt ofta enbart med våldsamma attacker, säger Leena Malkki, terrorismforskare och direktör för Helsingfors universitets centrum för Europaforskning.

– Allvarliga terrorattacker är bara en del av våldsam extremism. Där ingår också en ideologisk uppmuntran och stöd till våldsam verksamhet.

Identifieringen av radikalisering underlättas om man vet vilka yttre signalement och slagord som hör samman med en våldsam ideologi, säger Malkki.

– När man förmår känna igen närvaron av extremism, eller ett intresse för den, kan man bättre identifiera situationer där ytterligare utredningar kan vara befogade.

Malkki understryker, att vissa signalement eller slagord inte i sig betyder att det är fråga om radikalisering.

– Det är viktig att påminna om, så att man inte på grund av antaganden börjar rikta felaktiga misstankar. Det är inte bra för demokratin om alla som har uppfattningar som avviker från normen misstänkliggörs.

Till exempel ungdomar som beter sig aggressivt hamnar ofta grundlöst under lupp, säger Malkki. Det samma gäller muslimer, eftersom det som är främmande lätt framstår som ett hot.

Orättvisa föder extremism

För kommunernas del säger Malkki att förebyggande arbete är viktigt.

Våldsam extremism kan inverka negativt på förhållandet mellan olika befolkningsgrupper och på förverkligandet av kommuninvånarnas grundläggande rättigheter.

Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg har sedan tio år tillbaka samarbetsgrupper som jobbar förebyggande kring radikalisering och extremism.

Till grupperna hör vanligtvis personer från städernas säkerhets- och riskhanteringsenheter och ungdoms- och socialbyråer, liksom från polisen och olika organisationer.

– I grupperna hålls gästföreläsningar, och i dem har man tillsammans kunnat bilda sig en lägesbild och utveckla den egna sakkunskapen.

I det förebyggande arbetet mot radikalisering är den enligt Malkki viktigt att minska på ojämlikhet och på erfarenheter av orättvisa, eftersom dessa är grogrunder för alternativa samhällssyner.

– Vi har en stark benägenhet att tro att radikalisering hänger ihop med marginalisering eller en viss socioekonomisk bakgrund. Forskning visar ändå att avgörande är människor erfarenhet av orättvisa.

Attacker är osannolika

I augusti 2017 knivhögg marockanen Adberrahman Bouanane tio personer i Åbo. Två av dem dog. Malkki säger att dylika attacker är rätt så osannolika i Finland.

– Våldsam extremism är småskalig i Finland. Ett vardagligare fenomen är att våldsamma ideologier intresserar unga.

Det intresset kan man enligt Malkki ingripa i, genom att diskutera hemma, i skolan och inom ungdomsverksamheten.

Även om sannolikheten för terrorattacker är liten, säger Malkki att kommunerna gör klokt i att vara förberedda.

– En heltäckande karta kan inte bestämmas på förhand men det vore bra att ha marschordern på det klara.

I slutändan kan informationen till kommuninvånarna och hanteringen av den enorma uppmärksamheten i medier vara den svåraste biten, säger Malkki.

– Det är alltid viktigt att förhålla sig allvarligt till incidenter, och för de som är intresserade av sanningen lönar det sig att ta reda på fakta i den utsträckning som fakta är offentlig information.

Det här är en översättning av en artikel i Kuntalehti 4/2022.

Läs också: Nästan var fjärde anställd inom socialvården tror sig ha stött på radikaliserade personer – men okunskap är det stora problemet

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här