Kårkullas tidigare direktör inför dagens avgörande beslut: Det är fruktansvärt ledsamt

Kårkullas centralförvaltning i Pargas.
Kårkullas centralförvaltning i Pargas. (Kårkulla)
16.12.2020

Märta Marjamäki undrar hur samkommunen ska reda ut den konflikt som nu pågår i dess ledning.

Det är inte lätt att vara direktör för Kårkulla samkommun. Men det är inte lätt att ha en politisk roll i samkommunen heller.

Det säger Märta Marjamäki, direktör för Kårkulla 2008–2015, och numera politiker i Nådendal.

Kommuntorget ringer upp Marjamäki inför dagens fullmäktigemöte, där frågan om förtroendet för den nuvarande direktören Sofia Ulfstedt avgörs. Fullmäktigemötet tar också ställning till om ett tillfälligt utskott ska tillsättas för att utreda styrelsen funktionsduglighet.

Marjamäki säger att hon följt med konflikten via nyhetsmedierna. Som tidigare samkommunsdirektör vill hon inte blanda sig i.

– Främst upplever jag att det är fruktansvärt ledsamt. Vi har en social- och hälsovårdsreform på gång, och en sådan här problematik är inte att önska när man verkligen måste kämpa för den svenskspråkiga omsorgen.

Marjamäki säger att läget är kritiskt och tajmingen den sämsta tänkbara. Hon hoppas att alla involverade kommer ihåg varför samkommunen finns till.

Olika kulturer är en utmaning

Kårkulla samkommun är med sina 100 verksamhetsenheter och regionala utformning en unik men också komplicerad organisation. Den ställer stora krav på ledarskapet, inte mist eftersom de olika regionerna har olika verksamhetskulturer.

– Att leda enheter i Helsingforsregionen är annorlunda än att leda enheter i till exempel Närpes. Det vågar jag öppet säga, att kulturerna i Nyland, Åboland och Österbotten är olika. Jag är själv från Borgå, har bott i Österbotten och bor nu i Åboland och det finns kulturella skillnader som syns i vardagen. Nätverken är större i Österbotten än vad de är i Nyland. Det påverkar hur personalen upplever att den ska ledas. Det var en utmaning för mig, men också en krydda, att se Svenskfinland ur olika perspektiv.

Märta Marjamäki ledde Kårkulla åren 2008-2015 och är nu politiker (SFP) i Nådendal.

Organisationens storlek gör att avståndet mellan de som jobbar med Kårkullas klienter och ledningen är stort, säger Marjamäki. Direktören har inte den kontakt med personalen som till exempel en kommundirektör har.

– Det är synd, för i dag ska chefen också vara en coach. Samkommundirektörens roll har mycket att göra med förvaltning, på gott och ont. Har man 1 000 anställda så går det inte att träffa alla. Då blir direktören väldigt avlägsen.

Det betyder att det måste finnas ett ömsesidigt förtroende mellan samkommunens direktör och de anställda, säger Marjamäki.

Problem ska lösas där de uppstår

Den stora krisen under hennes tid som direktör var fallet av vanvård och misshandel på en enhet i Nickby i Sibbo. Då, under 2014, besökte Marjamäki Sibbo ofta, men i övrigt förlitade hon sig på att problem i första hand sköttes av den närmaste chefen.

– Problem ska tas itu med där de uppstår. Men nog kom jag att i vissa fall att sätta mig ned och prata med de människor som problemen berörde.

Samkommunen, inklusive personalen, är ofta under lupp. Ägarkommunerna ställer krav och de anhöriga ställer krav. Hur syns den pressen?

– Nog syns det ganska mycket. Pressen från kommunerna riktas främst mot förvaltningen och ekonomisidan. Det är kutym att varje år gå igenom varje klients avtal med kommunerna. Jag försökte årligen besöka alla ägarkommuner. De anhörigas önskemål syns mest i personalens vardag, men anhörigas missnöje når också upp till ledningen. Jag kommer att tänka på då jag förbjöd levande ljus på enheterna, efter en nära ögat-situation på en enhet i Pargas. Det ledde till en storm bland personal och anhöriga. Förväntningarna är höga och jag har suttit många kvällar med anhöriga och diskuterat. Men igen: problem ska främst lösas där de uppstår.

Kritiken mot nuvarande direktören har kommit främst från styrelsen. Också styrelsen har kritiserats. Hur upplevde du själv samarbetet med styrelsen? Var den alltid insatt i Kårkullas verksamhet?

– Jag hade tre olika styrelseordföranden under mina sju år vid Kårkulla och hade inga problem med styrelsen. Allmänt sett kan man säga att styrelsens sammansättning ändrat mycket de senaste åren. Tidigare dominerade SFP men nu har det kommit in partier som tidigare inte varit intresserade av Kårkulla. Där finns nu till exempel Sannfinländarna. Styrelsen är mer heterogen än tidigare. Jag upplevde ändå inte att det fördes partipolitik i styrelsen. Den såg till klienternas bästa.

Marjamäki säger att det också för politikerna i styrelsen och i fullmäktige är svårt att få en överblick över samkommunen. Så pass mångfacetterad är den.

Inte klokt med tillfälligt utskott

Vad gäller den pågående konflikten säger Marjamäki att hon undvikit att ta kontakt med samkommunen och att det är svårt för henne att ta ställning utgående från nyhetsmediernas rapportering.

– Jag har diskuterat konflikten med personer som tidigare jobbade med mig. I de diskussionerna har den gemensamma nämnaren varit att det här behöver samkommunen inte nu.

– Utgående från det jag sett verkar det vara en ganska stor röra, då den involverar direktören, styrelsen och fullmäktige. Tajmingen är verkligen illa, med tanke på framtiden och på hur viktigt det är att klienterna får god omsorg på det egna modersmålet. Det borde Kårkulla fokusera på. Jag tänkte, när jag läste ÅU i morse, att hur ska de ta sig ur den här soppan?

Märta Marjamäki tycker inte att det är klokt att låta ett tillfälligt utskott utreda styrelsen. Det förlamar samkommunen ytterligare. Istället borde man invänta vårens kommunalval, som avgör styrelsens sammansättning.

– Det är inte långt till valet och utskottet skulle ändå inte hinna göra mycket. Även om en ny styrelse väljs blir det svårt för den att göra något innan valet. Det är en soppa och mycket ledsamt, upprepar Marjamäki.