Hot i den offentliga diskussionen skall tyglas genom lag - lagändring främjar jämlikhet och är viktig för vårdbranschen
Lagförslaget befattar sig mer än tidigare med systematiskt trakasseri, hotande och ”online shaming”.
Regeringen håller på att ingripa då det gäller hot och ”online shaming” (att skämma ut en person på nätet), sociala medier och e-post. Regeringen föreslår att olaga hot ska vara underkastat offentligt åtal då en person är utsatt för hot på grund av en arbetsuppgift eller offentligt förtroendeuppdrag.
– I förslaget kunde åklagaren väcka åtal på den hotades vägnar. Också arbetsgivaren kan enligt den nya lagen föra ärendet vidare till den allmänna åklagaren, säger juristen Annaliisa Oksanen på Kommunförbundet.
– Det skulle inte längre vara frågan om ett så kallade målsägandebrott. Även arbetsgivaren kunde anhängiggöra ett ärende inför åklagaren. Tidigare hade inte arbetsgivaren rätt att handla på arbetstagarens vägnar.
– Arbetsgivaren hör naturligtvis arbetstagaren före han skrider till verket, säger Oksanen.
Hon anser förslaget vara brottsrättsligt betydande. Tidigare har dessa hotsituationer närmast behandlats såsom våldsamt motstånd mot myndighet, vilket inte har varit helt lämpligt.
I lagförslaget talar man också mer allmänt om hotoffren såsom ”arbetstagarna” vilket enligt Oksanen är en jämlikhetsfrämjande faktor och viktigt till exempel i den kvinnodominerade vårdbranschen.
Arbetsplats, e-post och sociala medier
Det är fråga om olaga hot då man hotar en annan person så att hen har välgrundad orsak att frukta för sin personliga trygghet eller egendom.
I regeringsförslaget ges åklagaren tillstånd att väcka åtal för olaga hot för gärning som riktats till en person som jobbar inom till exempel kundtjänst eller förvaltning, hälso- och socialvård, handeln, undervisningen eller rätts- och polisförvaltningen.
Bestämmelsen skulle också gälla hot som riktats mot bland annat forskare, journalister och konstnärer.
Det skulle inte ha någon betydelse huruvida det olaga hotet har skett på offrets arbetsplats, per e-post eller på sociala medier. Utgångspunkten är att hotet har nära samband med utförandet av någon av offrets arbetsuppgifter.
För närvarande får åklagaren i praktiken väcka åtal mot olaga hot endast om målsäganden framför straffkrav. Åklagaren får också väcka åtal om det mycket starkt ligger i det allmänna intresset.
Hotfallen på nätet minskar?
Förändringen minskar eventuellt på de olaga hoten som förekommer i den offentliga diskussionen speciellt på de sociala medierna.
Det är meningen att lagen träder i kraft nästa höst. Oksanen säger att det inte borde ligga i någons intresse att motarbeta lagförslaget.
– Förslaget är genomtänkt och heltäckande. Man har också varit tvungen att fundera på grundlags- och människorättsliga frågor, såsom yttrandefriheten. Det faktum att hot inte är tillåtet inskränker naturligtvis inte på yttrandefriheten.
Det här är en översatt artikel från Kuntalehti.
