Förslag: hot mot kommunala ledamöter ska höra under allmänt åtal

19.11.2020

Framöver ska åklagaren kunna väcka åtal för olaga hot även om målsäganden inte yrkar på straff.

Olaga hot mot till exempel ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelser och kommunala nämnder ska höra under allmänt åtal, om hotet riktas mot en person på grund av hens offentliga förtroendeuppdrag.

Det här föreslår regeringen i en proposition om att strafflagens bestämmelse om åtalsrätt för olaga hot ändras.

I nuläget får åklagaren i princip väcka åtal för olaga hot endast om målsäganden yrkar på straff. Åklagaren får också väcka åtal om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver det.

Enligt propositionen får åklagaren väcka åtal för olaga hot om gärningen har riktats mot en person som arbetar till exempel inom kundbetjäning, förvaltning, social- och hälsovård, handel, undervisning eller justitie- och polisförvaltning.

Bestämmelsen gäller också hot som riktas mot bland annat forskare, journalister eller konstnärer.

Det saknar betydelse om olaga hot begås på offrets arbetsplats eller till exempel per e-post eller i sociala medier, heter det i Justitieministeriets pressmeddelande.

När det gäller offentliga förtroendeuppdrag ska tillämpningsområdet omfatta, förutom ovan nämnda uppdrag, till exempel medlemmar i kommunala direktioner och delegationer, riksdagsledamöter samt andra personer med offentliga förtroendeuppdrag.

Olaga hot betyder att en person hotar en annan person med en brottslig gärning så att den som hotas har orsak att vara rädd för att hens personliga säkerhet eller egendom utsätts för allvarlig fara.

Också när det är fråga om ett brott som hör under allmänt åtal, förutsätts det att gärningen ska polisanmälas för att den ska bli föremål för undersökning. Brottet kan redan för närvarande anmälas till polisen av vem som helst, till exempel av arbetsgivaren.

Fakta

  • Propositionen är ett led i genomförandet av det mål i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering som gäller att effektivare än i dag ingripa i systematiska och riktade trakasserier eller hot som äventyrar yttrandefriheten eller hotar myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen.
  • En utvidgning av åtalsrätten för olaga hot förbättrar offrets ställning och myndigheternas möjligheter att ingripa i olaga hot.
  • Lagändringen betonar att det inte är godtagbart att hota en person i en arbetsuppgift eller ett offentligt förtroendeuppdrag med våld eller något annat brott.
  • Ändringen kan också bidra till att minska antalet olaga hot i den offentliga debatten och i synnerhet i sociala medier.