”Seinäjoki känns naturligare” - Storkyro lämnar Österbotten
Ett landskapsbyte hägrar för Storkyro vid nyår. Södra Österbotten och Seinäjoki blir kommunens myndighetscentrum. Samarbetet med Österbotten fortsätter samtidigt på olika samkommunala områden.
Att Storkyro inom kort lämnar Österbotten och ansluter sig till grannlandskapet i öst är egentligen inte överraskande.
Kommunen, belägen mitt mellan Vasa och Seinäjoki, har alltid haft starka språkliga, kulturella och ekonomiska band till Södra Österbotten och Seinäjoki.
– Steget är naturligt för oss. Det är något som majoriteten av Storkyroborna stöder även om det inte har ordnats någon rådgivande folkomröstning. Kommentarerna har varit övervägande positiva, säger Mirva Mäki-Rammo (C), ordförande för kommunstyrelsen i Storkyro.
– Det är främst till Seinäjoki som ortsborna åker när de är i behov av hälsovård och sjukvård eller behöver uträtta andra ärenden.
Mirva Mäki-Rammo poängterar samtidigt att Storkyro inte vänder ryggen till Österbotten och interkommunala projekt framöver. Hon nämner aktörer som utvecklingsbolaget Vasek och Österbottens Turism.
Mäki-Rammo säger att hennes hemkommuns nya orientering inte har något att göra med Österbottens språkliga profil och den starka svenskheten.
– Det är inte någon språkfråga. Vi har överlag varit nöjda med den språkliga servicen och tillgången på finskspråkig information inom Österbottens Förbund.
Kursändringen är en långkörare
Egentligen hade Storkyro velat växla landskap redan under den föregående regeringsperioden. Kommunfullmäktige flaggade för detta redan 2015.
Bytet har försenats på grund av att social- och hälsovårds- och landskapsreformen lades på is våren 2018. Staten gav klartecken först i augusti 2019. Storkyros styrelse hade hösten 2018 önskat att förändringen skulle verkställas redan 1.1.2020. Slutresultatet blev dock en fördröjning med ett år.
Flytten till Södra Österbotten är en fråga som har varit omdebatterad i Storkyro väldigt länge.
– Redan när Storkyro anslöts till Österbotten 1993 och Storkyro, Lillkyro och Laihela grundade en regionkommun fanns det ett politiskt motstånd mot att tillhöra Österbotten. Vår kommun hörde till Seinäjoki sjukvårdsdistrikt medan grannkommunerna hörde till Vasa-distriktet. 2009 anslöt sig Storkyro till hälsovårdscentralen i Seinäjoki. Splittringen i Kyrolandet blev definitiv när Lillkyro blev en del av Vasa stad några år senare, säger Mirva Mäki-Rammo.
På vilket sätt kommer den vanliga Storkyrobon att märka att kommunen har bytt landskap?
– Ett exempel är att systemet med FPA-understödda sjukhusresor med taxi kommer att förenklas. Hittills har Storkyrobor som är på väg till Seinäjoki varit tvungna att beställa taxi via Vasa medan hemfärden har bokats via Seinäjoki. Många har tyckt att detta har varit krångligt.
Under 2020 permitterar Storkyro kommun sina anställda i tre dagar på grund av de ekonomiska störningar som coronakrisen medför. Kommunen har samtidigt en buffert på tio miljoner euro att luta sig mot.
– Vi hoppas att pandemin leder till att intresset för att bosätta sig på landsbygden ökar. Storkyro har mycket att erbjuda i fråga om boende och fritidsaktiviteter, tillägger Mäki-Rammo.
Laihela enda helfinska kommun
Den österbottniske landskapsdirektören Kaj Suomela kommenterar Storkyros annalkande vägval enligt följande:
– Österbottens Förbund skulle gärna ha sett att Storkyro fortsatt som medlemskommun. Orten ligger på rimligt arbetspendlingsavstånd från Vasa. Också i övrigt har vi mycket gemensamt med Storkyro och samarbetet har förlöpt väl.
Förlusten leder till att Österbottens befolkningsunderlag minskar med cirka 4 550 personer. Bortfallet innebär även att Laihela kommer att vara den enda helfinska kommunen i Österbotten framledes.
– Laihelas koppling till landskapet är stabil. Bland annat har kommunen nyligen anslutit sig till det frivilliga vårdlandskapet Österbottens välfärdsområde.
– En annan gränskommun som vi gärna vill behålla är Kronoby – ifall staten låter kommunen tillhöra Österbotten samtidigt som man tillhör vårdsamarbetet Soite i Mellersta Österbotten, tillägger Suomela.
Kaj Suomela ser positivt på Österbottens framtid trots bakslagen under detta bisarra coronaår. Suomela betonar att samarbetet mellan stad och landsbygd är dynamiskt i regionen.
Enligt Statistikcentralen har tio av Österbottens femton medlemskommuner uppvisat en positiv befolkningsutveckling under det innevarande årets åtta första månader. Minusresultat har Vasa, Kristinestad, Vörå, Jakobstad och Storkyro noterats för.
Regionen har i höst ansökt om EU-stöd till ett värde av 900 miljoner euro för utveckling av digitala lösningar, teknik för reglerande av koldioxidutsläpp samt återvinning och resurssparande.
Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2020. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
Prenumerera | Kommuntorget.fi
Storkyro
- Har cirka 4550 invånare. (oktober 2020)
- Över en fjärdedel av befolkningen är över 64 år gamla.
- Avståndet är cirka 40 kilometer till de närmaste städerna Seinäjoki, Lappo och Vasa.
- Enligt statistiska uppgifter är arbetspendlingen från kommunen till Österbotten större (619) än pendlingen till Södra Österbotten (355).
- Skattesatsen är 21,5 procent (2020).
- Skuldbördan är 774 euro per invånare (2019).
- Fördelningen i kommunfullmäktige 2017-2021: Centern (15), Samlingspartiet (6), Socialdemokraterna (4), Sannfinländarna (1), Kristdemokraterna (1).
- Till de viktigaste sevärdheterna hör Storkyro gamla kyrka, minnesmärket över slaget vid Napo, Orisbergs herrgård och Kyrö Distillery.
Källa: Storkyro kommun, Wikipedia
