Fem kommuner byter landskap vid årskiftet 2020-21. Antalet är större än under normala år. Det är de berörda kommunerna själva som tagit initiativ till ett landskapsbyte.

Bland de fem kommunerna som byter landskap finns Storkyro i Österbotten som  överförs till landskapet Södra Österbotten med Seinäjoki som huvudort.

Landskapsbytet har varit omdebatterat i Storkyro länge, sade kommunstyrelsens ordförande Mirva Mäki-Rammo i en intervju för Kommuntorget i höstas. 

– Redan när Storkyro anslöts till Österbotten 1993 och Storkyro, Lillkyro och Laihela grundade en regionkommun fanns det ett politiskt motstånd mot att tillhöra Österbotten.  Splittringen i Kyrolandet blev definitiv när Lillkyro blev en del av Vasa stad några år senare, konstaterade Mirva Mäki-Rammo i intervjun.

De fyra övriga kommunerna som byter landskap vid årsskiftet är Heinävesi som överförs från Södra Savolax till Norra Karelen, Jorois som överförs från Södra Savolax till Norra Savolax, Itis kommun som överförs från Kymmenedalen till Päijänne-Tavastland och Kuhmois  som överförs från Mellersta Finland till Birkaland.

Den nya landskapsfördelningen gäller från och med den 1 januari 2021.

Itis kommun ville redan år 2015 byta landskap. För de fyra övriga kommunerna som nu byter landskap har bytet ett samband med regeringen Sipiläs landskapsreform. Trots att reformen föll höll kommunerna sina framställningar i kraft.

Statsrådet godkände landskapsbytet för samtliga fem kommuner i augusti 2019.

Den viktigaste motiveringen för landskapsöverföringarna har att göra med hur tjänsterna och den naturliga pendeltrafiken riktas, motiverade dåvarande kommun- och ägarstyrningsminister Sirpa Paatero beslutet i statsrådet.

Förändringarna i landskapsindelningen kommer att få konsekvenser för regionindelningen för räddningsväsendet, häradsindelningen och valdistrikten vid riksdagsval.