I slutet av september i år publicerade Statistikcentralen de senaste prognoserna för befolkningsutvecklingen i kommunerna. Det kommer inte som en överraskning att Finlands befolkning snart börjar minska om inte nya invånare invandrar från utlandet.

Efter 2015 har antalet födda varit färre än antalet döda, men detta gäller inte för alla kommuner. I tretton kommuner föddes färre än fem barn 2018.

Snabbfakta – Svensk- och tvåspråkiga kommuner

Växer mest

  1. JOMALA 30%
  2. SIBBO 23%
  3. ESBO 20%
  4. VANDA 20%
  5. HELSINGFORS 16%

Minskar mest

  1. HANGÖ -25%
  2. PYTTIS -17%
  3. KRISTINESTAD -16%
  4. KASKÖ -15%
  5. LOVISA -14%

Befolkningen kommer att minska i de flesta av de svensk- och tvåspråkiga kommunerna under de närmaste 20 åren. Enligt prognosen minskar Hangö mest (–25%) medan kommunerna i huvudstadsregionen är de som växer mest. Helsingfors (+16%), Esbo och Vanda (+20%) ligger lite efter Sibbo (+20%). I Österbotten är det bara Larsmo som växer (+13%) medan befolkningen i Kaskö (–15%) och Kristinestad (–16%) minskar ordentligt.

Åldersstrukturen viktig för servicen

När befolkningen minskar eller ökar ändras också behoven av service. Hur förändringarna ser ut varierar mellan olika kommuner. För Hangö är förändringen dramatisk. Befolkningen minskar enligt prognosen med 25 procent och samtidigt ändrar strukturen så att andelen äldre ökar, medan andelen unga minskar något.

Åldersstrukturen, det vill säga fördelningen mellan de unga, de i arbetslivet och de äldre, kommer att förändras i de flesta kommuner under de närmaste 20 åren. Den starkaste trenden är en tillväxt i antalet personer som är över 65 år.

Figuren här bredvid jämför åldersfördelningen i kommunerna år 2019 med fördelningen tjugo år senare, 2040. Andelen äldre (65+) ökar i de flesta kommuner, vilket är helt i linje med trenden. I vissa kommuner är förändringarna starkare.

Även i kommuner med stark befolkningstillväxt ändras strukturerna. I Esbo växer befolkningen med 20% men antalet unga sjunker med över 3 000, vilket förstås inverkar på behov av dagis och utbildning.

På motsvarande sätt växer Helsingfors och får över 40 000 fler äldre, men också ett tillskott på nästan 70 000 personer i arbetsför ålder, så försörjningskvoten blir alltså bättre.

För att få en fullständig bild av hur efterfrågan på tjänster utvecklas skulle det vara nödvändigt att se på prognoser för de olika språkgrupperna, men materialet från Statistikcentralen är inte så detaljerat.