Befolkningen i kustkommunerna söder om Vasa minskar fram till 2040 – Närpes undantag, dystert i Kaskö

Kaskö har svårt att ta sig ur den negativa spiral som staden har befunnit sig i sedan Metsä Botnias nedläggning 2009.
Kaskö har svårt att ta sig ur den negativa spiral som staden har befunnit sig i sedan Metsä Botnias nedläggning 2009. (Joakim Snickars)
27.4.2021

Prognostiserade befolkningsminskningar i Korsnäs och Malax fram till 2040 kan eventuellt öka trycket för nya kommunfusionsdiskussioner. En trendbrytare i kustremsan är Närpes där befolkningen väntas öka något.

Enligt en färsk prognos skulle Korsnäs tappa över 200 invånare fram till 2040. Därmed skulle invånarantalet reduceras från 2 070 till cirka 1 860.

– I så fall blir kommunen allt mindre. När social- och hälsovården överförs till Österbottens välfärdsområde blir den kvarvarande förvaltningen smal. Det blir utmanande att få ekonomin att gå ihop. Diskussioner om en större kommun kan aktualiseras, kommenterar kommundirektör Christina Båssar.

– Befolkningsminskningen har ventilerats i strategidiskussioner under de senaste 20 åren. På sistone har populationen minskat med 15–30 personer per år. I samband med att kvotflyktingar togs emot 2015 var minskningen lindrigare, säger Båssar.

Om befolkningen i Korsnäs börjar underskrida 1 900 personer vore det en klar minskning som kunde öka trycket mot diskussioner om en större kommun, säger Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs.

Det tidigare helsvenska Korsnäs kan inte längre ståta med att vara världens mest svenskspråkiga kommun.

Primärnäringarnas behov av arbetskraft har lett till att det utländska inslaget i Korsnäs har ökat till 10,7 procent. Andelen finsktalande har länge legat på cirka 3,5 procent- också efter att kommunen blev officiellt tvåspråkig 2015.

– En extra utmaning är att människor väljer att skaffa barn allt senare. Vad gäller den samhälleliga familjepolitiken skulle det behövas en mera understödande och flexibel linje.

Christina Båssar hoppas att förbättrade möjligheter till distansarbete och året runt-boende på sommarstugor är Korsnäs kommun till fördel framöver.

– En tomtkampanj hör till det pågående strategiarbetet. För tillfället finns ett 20-tal bostadstomter tillgängliga på Bovägen, centralt i kyrkbyn, säger Båssar.

Det kommunala utvecklingsprojektet ”Möjligheternas Korsnäs”, som leds av Camilla Moliis, utreder bland annat behov av förbättringar samt kartlägger lokala synpunkter och önskemål. Projektet pågår till utgången av 2022.

”Kommunen som ligger rätt” profilerar sig som barnvänlig

Malax började i tiderna kallas ”Kommunen som ligger rätt” av dåvarande kommundirektören Håkan Nordman.

Trots närheten till Vasa förutspås ett bortfall med över 500 personer under de närmaste tjugo åren. Det skulle innebära att Malaxbornas antal minskar från cirka 5 470 till cirka 4 970.

– Prognoser av det här slaget kan gå snett. Invånarantalet i Malax har minskat en aning på sistone. Men vi försöker bana väg för ökad inflyttning via kommunala projekt, aktiv planering samt satsningar på god lokal service och bostäder, säger Markus Norrback, förvaltningsdirektör i Malax.

– Söderfjärdens bostadsområde i början av Sundomvägen erbjuder ett hundratal bostadstomter i olika storlekar. Enligt planerna ska byggandet inledas under 2021. För närvarande görs infrastrukturella grundarbeten i området, säger Norrback.

Malax kommun försöker stävja den prognostiserade befolkningsminskningen genom kommunala projekt, aktiv planering och god lokal service, säger förvaltningsdirektör Markus Norrback.

Malax har bland annat profilerat sig som en modernt inriktad och barnvänlig kommun. Kommunens nya gymnasium i Petalax byggs i trä på ekologiskt vis.

– Andelen invandrare i Malax ligger inte på samma nivå som i de södra grannkommunerna där det i högre grad finns arbetsplatser inom primärnäringarna.

– Däremot är utsikterna för ökad finskspråkig inflyttning goda. Det finns finskspråkiga avdelningar i daghem och möjligheter till fortsättning i den finskspråkiga skolan i Övermalax, säger Norrback som även tror på ett ökat tryck mot nya kommunfusionsdiskussioner framöver.

Framtidstro och kontinuerligt arbete i Närpes

Enligt Statistikcentralens prognos från 2019 är Närpes en vinnare i Sydösterbotten demografiskt sett. Den sydösterbottniska småstaden med cirka 9 560 invånare väntas öka med 0,5 procent fram till 2 040.

Från 2013 har Närpes lyckats bryta en negativ trend och vuxit med cirka 230 personer. Ifjol noterades en ökning med 79 personer.

– Det finns helt klart framtidstro i Närpes. Men det handlar om ett kontinuerligt arbete, framför allt i samarbete med det lokala näringslivet, säger stadsdirektör Mikaela Björklund.

Närpes med Näsby som centralort har profilerat sig som en motor i svenska Sydösterbotten. Befolkningen väntas öka något under de kommande decennierna.

Tack vare en stark arbetskraftinvandring har Närpes blivit känd som en av de mest internationella orterna i Finland. 17,2 procent av befolkningen pratar något annat språk än svenska eller finska. Idag talas det över 20 olika språk i staden.

– Ett par emigrationsvågor har påverkat befolkningspyramiden i Närpes märkbart. Vi har totalt sett haft en befolkning som har åldrats snabbare. Arbetskraftsinvandringen har bidragit till att förbättra balansen i pyramiden, säger Björklund.

Nativiteten i Närpes ligger idag över landets genomsnitt. Därtill har andelen invånare under 15 år ökat till 15,8 procent under det senaste decenniet.

– Jag tror att Närpes kan behålla sin internationella profil också i fortsättningen. Samtidigt gäller det att kunna serva inflyttarna lika väl som infödda invånare.

– Till exempel har staden helt nyligen gjort en handlingsplan för tvåvägsintegration. Också inom det lokala föreningslivet, till exempel inom fotbollslag, informeras det på flera språk nuförtiden, säger Björklund.

Förnybar energi ger hopp i ett krympande Kristinestad

Kristinestad förutspås tappa ytterligare tusen invånare under de kommande årtiondena. Detta skulle minska befolkningsunderlaget från 6 400 till 5 400 personer.

– Visst känns det utmanande att ta del av en sådan prognos. Det skulle vara viktigt att lyckas bromsa befolkningsminskningen. Redan om vi kunde begränsa minskningen till 500 personer så vore det ett styrkemått, säger Henrik Antfolk (SFP), ordförande för stadsfullmäktige i Kristinestad.

– Att få unga barnfamiljer att flytta tillbaka och rota sig i trakten är A och O. Satsningar på skolor och daghem är av stor betydelse. Bland annat kommer högstadiet i Kristinestad att renoveras och daghemmet i Lappfjärd att utvidgas.

– Även om effekterna ännu inte syns tydligt så medför coronapandemin nya möjligheter för alla landsbygdskommuner. Den säkrare miljön i kombination med förbättrade möjligheter till distansarbete ökar intresset för att flytta till mindre orter, säger Antfolk.

Behovet av utländsk arbetskraft i Kristinestads primärnäringar – framför allt potatisodling – är säsongsbetonat till sin karaktär. Någon mera storskalig arbetskraftsinvandring till orten är därför inte aktuell i det här skedet.

– Däremot torde arbetstillfällen som är anknutna till vindkraftparker, solenergi och andra typer av förnybar energi vara en potentiell växande nisch i vår kommun inom de närmaste tio åren, säger Antfolk.

Kaskö inne i en långvarig negativ spiral

Kaskö förutspås minska med 200 personer fram till 2040. Det skulle betyda att invånarantalet skulle underskrida 1 100.

– Den här nedgången har tyvärr varit aktuell länge. I många år har antalet födda varit lägre än antalet döda. Skolornas klasser blir allt mindre. Den enda grupp som har ökat är pensionärerna, säger Carl-Gustav Mangs (SFP), ordförande för stadsstyrelsen i Kaskö.

Kaskö har aldrig lyckats repa sig samhälleligt efter arbetsgivarjätten Metsä Botnias nedläggning 2009. När det gick som bäst hade småstaden närmare 2 000 invånare.

Den enda grupp som har ökat är pensionärerna, säger Carl-Gustav Mangs, stadsstyrelseordförande i Kaskö.

Nya arbetsplatser inom några trävaruföretag har visserligen ökat inpendlingen till Kaskö. Men att få arbetstagarna att rota sig på orten är ingen enkel historia.

– Det som räddat situationen lite grand är att bostäder har kunnat erbjudas till en del invandrare som har flyttat in till staden. Arbetsplatserna finns i huvudsak i Närpes.

– Tidigare förekom det inflyttning från framför allt huvudstadsregionen till Metsä Botnias gamla bostadsområde. Förmånliga huspriser lockade. Men en del av dessa nya invånare har återflyttat, bland annat på grund av den allmänna situationen och serviceläget i Kaskö, säger Mangs.

Kaskö har länge tampats med en sviktande ekonomi gjorde en miljonförlust ifjol. En tillsatt ekonomigrupp försöker tackla sparkraven framöver. Mangs kommenterar att ekonomigruppen i fråga har kännetecknats av sammanhållning och en positiv anda.

Hösten 2019 röstade Kasköfullmäktige med siffrorna 9–8 för fortsatt självständighet och mot en sammanslagning med Närpes.

Befolkningsprognoser för svenska Sydösterbotten och sydliga delen av Vasaregionen fram till 2040

  • Prognoserna har publicerats av det regionala utvecklingsbolaget Vasek (2021) och Statistikcentralen (2019).
  • Korsnäs väntas minska från 2 070 till cirka 1 870 (Vasek).
  • Befolkningen i Malax förutspås minska från 5 470 till 4 970. (Vasek)
  • Närpes väntas växa med 0,5 procent till cirka 9 600 invånare. (Statistikcentralen)
  • Kristinestad tappar tusen invånare och invånarantalet rasar till cirka 5 400. (Statistikcentralen)
  • Kaskö förlorar ytterligare 200 invånare och har därmed under 1 100 invånare. (Statistikcentralen)