Åländska Kökar mäter sin egen ”bobarhet” – nu vill öar i Italien och Kroatien veta mera om konceptet

Vår bobarhetsgenomgång visade att vi förbrukar mycket energi. Det åtgärdar vi omgående när vi tack vare ett rejält EU-stöd kan satsa på fossilfria energikällor, säger Christian Pleijel, ordförande för Kökars kommunfullmäktige.
Vår bobarhetsgenomgång visade att vi förbrukar mycket energi. Det åtgärdar vi omgående när vi tack vare ett rejält EU-stöd kan satsa på fossilfria energikällor, säger Christian Pleijel, ordförande för Kökars kommunfullmäktige. (Privat)
6.5.2021

Ö-kommunen Kökar har lanserat ett eget koncept för att mäta hur hållbart samhället är. Här talar man om bobarhet som mäts inom sju olika områden med 40 olika indikatorer. Konceptet har väckt internationell uppmärksamhet och lärs ut på en kurs vid Skärgårdsinstitutet i Åbo Akademi.

Hur mäts egentligen hållbarhet i ett litet ö-samhälle? Det funderade man på i ett par år Kökar – en kommun i Ålands sydöstra hörn med 235 invånare.

– Vi kom fram till att de verktyg som tagits fram, inte kan appliceras på ett så litet samhälle som vårt. Det blev för teoretiskt och rentav utpekande på det individuella planet. Därför började vi utarbeta ett eget koncept som vi valde att kalla bobarhet, säger fullmäktigeordförande Christian Pleijel.

Över hundra personer har deltagit i arbetet, mest Kökarbor. Utomstående expertis har konsulterats och en studerande har skrivit sin masteruppsats om konceptet.

– Vår bobarhet är den mest konkreta delen av vår hållbarhet. Men vad gör oss bobara? Vad gör att folk vill stanna kvar här eller flytta hit?

Tuff bedömning

Bobarheten beskrivs i sju områden: välmående människor, tillit och delaktighet, rent vatten, ekosystem, attraktionskraft, energi och lokal ekonomi.

Inom varje område mejslades ett antal indikatorer ut – inom lokal ekonomi exempelvis kommunalskatt, avfall och återvinning, butik och näringsliv och inom attraktionskraft till exempel prisnivå, bostäder, transporter, dagvård och skola.

Det blev totalt 40 indikatorer och varje indikator har sedan bedömts på en skala från 1 till 4 där 1 står för akut och 4 för utmärkt.

– Vi har varit jättetuffa med oss själva i bedömningen. Vi har polerat bort en del av vår hemmablindhet, när vi tycker att allt är så fint och bra på vår ö, och har fått ett tydligt kvitto över våra styrkor och svagheter, som vi kan ha som underlag för kommande åtgärder, säger Pleijel.

Hög energiförbrukning

Genomgången visar att Kökars bobarhet är stark inom en del områden, svag inom andra. En del resultat var väntade, andra inte.

– Jag är inte överraskad över att det är dyrare att bo och leva på Kökar än på den åländska huvudön. Däremot är jag förvånad över att en del upplever ensamhet och även en viss otrygghet här.

Kökar satsar på att bli mer självförsörjande på energi. Bland annat ska skolas gamla oljepanna kastas ut och byggnaden ska förses med solpaneler och värmepumpar.

Öbor förbrukar generellt mycket energi. I snitt kommer varje Kökarbo, enligt genomgången, upp i 63 600 KWh mot 16 000 KWh för genomsnittsfinländaren. Nästan hälften utgörs av diesel till färjetrafiken.

– Vi kan inte ändra på allt på en gång utan måste ta det stegvis och diskutera oss fram till möjliga lösningar som majoriteten kan omfatta. När det gäller exempelvis energi-området ska vi satsa på fossilfria energikällor som sol och vind för kommunens fastigheter som skolan, som i dag värms av en 40 år gammal oljepanna, och äldreboendet. Även närliggande fastigheter kan integreras i systemet. Vi har fått ett rejält EU-stöd på 1,2 miljoner euro för den här satsningen, säger Pleijel och tillägger:

– Vi blir mer självförsörjande på energi och sparar pengar, ­ cirka 30 000 euro per år. Dessutom minskas utsläppen av koldioxid. ­

Fler hyresbostäder

På önskelistan finns också fler hyresbostäder.

– Om vi ska få fler att flytta hit måste det finnas bostäder att hyra så att man först kan smaka på Kökar-livet. När det gäller prisnivå och utbud av dagligvaror har vi numera en ny butik som ägs av Kökarbor. Det ger oss möjlighet att pressa priserna.

En utmaning för Kökar liksom för många andra ö-samhällen är att få infrastrukturen att fungera även under sommarsäsongen när tusentals personer kommer på kortare eller längre besök.

Intresse i Kroatien och Italien

Bobarhetskonceptet har väckt intresse utanför Åland och även fått ett internationellt namn – habitability. Christian Pleijel har varit involverad i skapandet av en distanskurs som förmedlas av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. I den första rundan deltog 32 personer från tolv öar.

– Vårt koncept har blivit en liten exportvara. Vi har fått förfrågningar om att komma och föreläsa på öar i Kroatien och Italien. En dröm, som jag när, är att kunna skapa ett kursinternat här på Kökar, säger Christian Pleijel.