Minna Karhunen: Coronakrisen visar kommunernas betydelse för finländarnas vardag

14.9.2020
Bloggar Minna Karhunen

Hösten har alltid betytt början på något nytt för mig. Samma känsla som lågstadieeleven har inför första skoldagen. Iver och förväntan när allt är möjligt. I år har känslan inte alls varit den samma.

Distansarbetet fortsätter precis där det blev före semestern. Möten som optimistiskt skrivits in i kalendern i våras bokas av ett efter ett eller förs på nätet istället. Vardagen fortsätter i dimman och ännu syns inget ljus i tunneln.

Coronakrisen innebär en försämring på rentav två miljarder euro i kommunernas ekonomi i år.

Dimman ligger tät också över kommunernas framtid. Kommunernas tjänsteinnehavare försöker förtvivlat blicka framåt och förstå åt vilket håll kommunernas ekonomi utvecklas och om pengarna räcker till för tillhandahållandet av tjänster.

Kommunförbundet har under årets lopp regelbundet frågat kommunerna hur coronakrisen påverkat ekonomin. Bedömningarna är tung läsning. Coronakrisen innebär en försämring på rentav två miljarder euro i kommunernas ekonomi i år.

Enligt senaste uppgifter ser det dystert ut också nästa år. Förlusterna uppgår till cirka 1,7 miljarder euro i enligt aktuella prognoser. Också de mest optimistiska bedömningarna kommer till att epidemin, lite beroende på hur länge den varar, påverkar ekonomin ända till år 2023.  

Coronakrisen har med all tydlighet påvisat kommunernas och de kommunala tjänsternas betydelse för finländarnas vardag. Kommunernas verksamhet påverkar alla och allt. Ibland får man höra att det är ”onödigt” att betala skatt för kommunala tjänster som man inte behöver. Kan man ha mer fel?

Alla behöver de tjänster som kommunerna tillhandahåller, bokstavligen från vaggan till graven. Även om vi inte har dagis- eller skolbarn hemma och inte behöver social- och hälsovårdstjänster avsedda för äldre går vi alla längs gator som kommunen finansierat, löper i välskötta friluftsområden och använder kommersiella tjänster som kommunen planlagt.

Epidemin innebar också att personer som inte behövt sjukvård tidigare tagit sig till kommunala sjukhus. Tjänster som tillhandahålls och finansieras av kommunerna är viktiga för oss alla.

Kommunerna har inte förhållit sig kritiskt till de nya uppgifterna för att vara besvärliga utan på grund av kommunens tomma kassa. 

Beslutsfattarnas bord dignar av mycket svåra frågor den här hösten. Vad har vi råd med på riktigt?

Bakom varje lagstadgad kommunal uppgift finns ett verkligt behov. Regeringens planer på nya uppgifter som såsom vårddimensioneringen som träder i kraft i oktober och förlängningen av läroplikten utgår från en verklig oro för människornas välfärd och utkomst. Kommunerna har inte förhållit sig kritiskt till de nya uppgifterna för att vara besvärliga utan på grund av kommunens tomma kassa. 

Kommunförbundet har försökt verka för en minskning av kommunernas uppgifter och uppluckring av normer. Men att hitta uppgifter att slopa är inte enkelt. Det är så gott som omöjligt att föreslå att en viss tjänst läggs ner.

Kostnaderna uppkommer inom uppgifterna och strikta normer hindrar smidigare tillhandahållande av tjänster. Dimensioneringar kan fördröja utnyttjandet av ny teknologi, innovativ användning av fastigheter och smart rörlighet för resurser.  Normerna är detaljerade och strikta för att parterna inte litar på varandra.

Kommuner har också gjort bort sig. Helt säkert. Ändå måste lösningarna hittas tillsammans och i tätt samarbete. Man måste våga prova och lära sig av erfarenheterna. Endast på det sättet kommer vi vidare och hittar tillsammans ut ur dimman.

Kolumnen ingår i Kommuntorget Magasin 3/2020. Prenumerera på tidningen här.