Kommunerna är snabba och duktiga i sin klimatpolitik

11.6.2019
Torgbloggen Miira Riipinen

Just nu talar alla om klimatfrågor. Årets riksdagsval kallades för ett klimatval, och klimatfrågor blev snabbt ett centralt tema i nästan varje partis valprogram. Klimatmarschen som ordnades den 6 april i Helsingfors lockade 10 000 personer, vilket är ett rekord. Även den internationella klimatstrejken i mars satte barn och unga i rörelse i olika delar av Finland.

Inför valet kändes det som om diskussionerna tyvärr kulminerade i frågor som köttskatt, elbilar och avverkade kubikvolymer och det finns inga enkla svar på de här svåra frågorna. De unga oroar sig över vårt samhälles förmåga att lösa miljöproblemen.

Lahtis avstårfrån stenkol, Uleåborg får stadscyklar, Helsingfors tar tillvara värmen från havsvattnet, Tammerfors planerar att utnyttja schaktningsrester från byggen i bullervallar, i Kuhmo och Pudasjärvi bygger man med trä. Listan över vad kommunerna gjort kunde fortsätta i en evighet.

På statlig nivå går beslutsfattandet långsamt. Kommunerna har inte suttit och väntat på att FN, EU eller riksdagen ska fatta beslut, utan har tagit rollen som lokal problemlösare när det kommer till globala miljö- och klimatfrågor. Kommunerna utvecklar klimatlösningar för vårt land tillsammans med kommuninvånare och företag i regionen.

Kommunerna visar riktningen

Mer än hälften av alla finländare bor i en kommun där man gått in för målinriktat klimatarbete. Kommunernas ambitiösa klimatmål har höjts ordentligt under de senaste åren – över en fjärdedel av finländarna bor dessutom i kommuner som siktar på att bli klimatneutrala senast 2030. På EU-nivå verkar man i det här skedet sikta på att nå målet 2050 och i Finland 2040. Man kan också säga att kommunerna visar riktningen inom den nationella klimatpolitiken, och i allt högre grad också internationellt.

Det sker också mycket i kommunerna. Lahtis har avstått från stenkol, Uleåborg får stadscyklar, det gemensamma bordet i Vanda minskar matsvinnet, Helsingfors tar tillvara värmen från havsvattnet för att ersätta kol och Ijo kommuns klimatunder fick förundrade besökare ända från utlandet. I Tammerfors planerar man att systematiskt utnyttja schaktningsrester från byggen i bullervallar. I Kuhmo och Pudasjärvi bygger man med trä, och därmed lagrar man kol, skapar hälsosam inomhusluft och ökar den lokala livskraften. Listan över vad kommunerna gjort kunde fortsätta i en evighet.

Hur ska man då se till att kommunen fortsätter på samma goda spår i riktning mot klimatneutralitet? Enligt resultatet från klimatbarometern som nyligen offentliggjordes anser tre av fyra finländare att det är viktigt att kommunen ger sina invånare en möjlighet till en klimatvänlig vardag. Man måste också se till att kommunerna bibehåller sin behörighet samt de verktyg och resurser som behövs, inom allt från markplanering till byggande och underhåll. På så vis kan kommunerna förverkliga sina ambitiösa klimatmål och ta sig an den globala klimatutmaningen.

Klimatarbete behöver nationellt stöd

Ett sätt att hejda klimatförändringen är att stödja handlingar och verksamhet. Mitt förslag är därför att man koncentrerar resurserna för den nationella klimatpolitiken på att stödja kommunernas klimatarbete. I stödet till klimatarbetet måste tyngdpunkten flyttas från projektbetonat arbete till permanenta och förutsägbara stödformer.

Man bör skapa incitament för kostnadseffektiva klimatlösningar genom att stärka MBT-avtal och göra dem till instrument för klimatpolitiken. Man bör satsa på avtal om energieffektivitet och också skapa nya spelöppningar för Green Deal-avtal mellan kommunerna och staten. Låt oss kombinera samhällets styrkor och erbjuda konkreta handlingar framom vackra ord.

Om det här låter bra lönar det sig att bekanta sig med Kommunförbundets färska klimatpolitiska mål där staten utses som en av kommunens klimatpartner.
Det är med de här kommunglasögonen, må de så vara en aning hjärtformade, som jag ser på världen med ett visst mått av hopp. Jag rekommenderar kommunglasögonen som medicin åt våra oroliga ungdomar. Kommunen finns alldeles i närheten, kom med i verksamheten eller fråga åtminstone vad kommun en gör för miljön