Valet i vår präglar vintern i Bryssel
I Finland tar vi med jämna mellanrum upp frågan om huruvida vi borde införa den mellaneuropeiska semestersäsongen. Då skulle den egentliga semestersäsongen också hos oss infalla i augusti och vi skulle kunna sköta EU-ärendena effektivt också i juli.
I somras då finländarna inledde sin semester vid midsommar pågick krisförhandlingar om invandring i Bryssel. Den inrikespolitiska situationen i Tyskland ledde till öppet gräl om invandringen mellan inrikesministern och förbundskanslern, och i Bryssel försökte man hitta en förlikning på ett allmännare plan inom EU. Så mycket fick man till stånd att situationen i Tyskland lugnade ner sig, men de stora besluten om framtiden uteblev.
I juli besökte president Trump med hustru Europa. Trumps politiska agenda gick ut på konferens med Nato i Bryssel, handelspolitiska förhandlingar med premiärminister May i London och möte med president Putin i Helsingfors. Diskussionen efteråt har varit intensiv. Amerikanerna har alltid haft för vana att tolka varje ord av presidenten i efterskott, och nu har också europeiska experter slagit in på samma linje. Det kan gälla de mest varierande betydelser och tolkningar av vanliga ord, ordföljden, handskakningar, förseningar och miner. För en medborgare som följer händelserna i världen öppnar sig ett mycket brokigt spektrum av det som sker, allt beroende på vilken informationskanal medborgaren råkar anlita. Den allmänt omfattade synen tycks vara att inga framsteg nåtts på någon front, men å andra sidan hålls kontakterna vid liv.
För Finland är tidpunkten att vara ordförande inte den bästa möjliga. Vi har vårt eget riksdagsval i april 2019, EU-val i maj och kanske ett landskapsval.
Om sommaren har varit fartfylld, så tänker man inte slå ner på takten under hösten och vintern. Livet i Bryssel kommer hela vintern att präglas av Europaparlamentsvalet som hålls i maj 2019. Kommissionen driver på icke slutförda regelverk, men vissa ärenden fastnade i parlamentet redan i våras. Det ser ut som om exempelvis samordningen av den sociala tryggheten och reglerna om arbetslivet inte framskrider. Det ser inte bättre ut för upphovsrätten heller.
Österrike är EU-ordförande i höst och landet har ställt det ambitiösa målet att ärendena ska framskrida effektivt. Men om ärendena fastnar i parlamentet, kan ett ordförandeland inte göra någonting åt saken. Det finns dock sektorer där ärendena tycks gå vidare: förslagen om klimat och energi samt finansieringsramen.
Finlands EU-ordförandeskap inleds i juli 2019. För att förberedelserna ska komma igång ska vi redan denna höst presentera våra spetsprojekt inför den perioden.
För Finland är tidpunkten att vara ordförande inte den bästa möjliga. Vi har vårt eget riksdagsval i april 2019, EU-val i maj och kanske ett landskapsval. Det vore bra att landet har en regering innan ordförandeskapet inleds i juli.
Riksdagsvalet kan också avgöra vilken grupp vår kommissarie kommer att ingå i. Ur europeiskt perspektiv blir det intressant att se hur EU-parlamentets största politiska gruppering EPP:s konferens utfaller i Helsingfors om några månader. Då får vi eventuellt veta vem som är grupperingens främsta kandidat, som sannolikt blir den kommande ordföranden för EU-kommissionen.
Också Brexit-förhandlingarna kommer att prägla arbetet i Bryssel under hösten. De knaggliga förhandlingarna borde slutföras i oktober för att avtalet ska hinna behandlas och godkännas i medlemsländernas parlament. Om inget avtal uppnås, sker utträdet i slutet av mars 2019 utan gemensamt överenskomna spelregler.
Det händer mycket inom Europa, men man måste hela tiden följa vad som pågår ute i världen. Utvecklingen inom världsekonomin och förändringarna i de ekonomiska prioriteringarna ger upphov till många svåra situationer. Klimatförändringen och invandrarfrågorna återspeglas i allt beslutsfattande. EU bör kunna reagera på de mest varierande utmaningar som kommer och stå enat för att dess framtid ska vara tryggad också under kommande somrar och vintrar.
Relaterade artiklar
