Frågan om hur vi bygger upp och bevarar svenskspråkig service i en tvåspråkig miljö är väsentlig för oss som tillhör den språkliga minoriteten och som jobbar med och för svenskan i Finland. När den allmänna trenden allt mer går mot att miljön och arbetsspråket blir enbart finska, eller finska och engelska, krävs det särskild förståelse och särskilda åtgärder för de utmaningar som det svenska språket står inför. Att producera lika bra service på svenska med mindre resurser och avtrubbade verktyg fungerar inte. Vi behöver svenska särlösningar.

Min erfarenhet av att jobba på svenska i tvåspråkiga organisationer är långt över trettio år. Och i grund och botten har receptet för att göra det framgångsrikt inte ändrats. Jag har jobbat inom statsrådet, i ett ministerium, i en stor samkommun för specialiserad sjukvård, i en stor kommun med bildningsväsendet och i Kommunförbundet.

Den högsta ledningens stöd och förståelse för svenskan som minoritetsspråk är det allra viktigaste. Förutom resurser att göra ett gott jobb behövs det också ett uttalat stöd i ord och handling. Det är lätt att i festtal uttala vackra ord om minoritetsspråket, men det är betydligt svårare att ge äkta förutsättningar, stöd och möjligheter att bygga upp en fungerande verksamhet.

Det gäller att förstå att när man till exempel splittrar den svenska verksamhetens viktigaste resurs, människorna, så att de inte längre kan jobba tillsammans, blir det svårare att bevara servicenivån. En god svensk service förutsätter att man inom en tvåspråkig organisationen centraliserar åtminstone en del av de svenska resurserna. I en tid då det är modernt att strömlinjeforma det mesta i likadana modeller är det här kanske inte så lätt att förstå.

Jag är ändå helt övertygad om att oberoende av om det gäller vård på svenska, svensk dagvård eller skola eller skapandet av svensk kommunikation så behöver vi särskilda lösningsmodeller för att bevara Finland som ett tvåspråkigt land också i framtiden. Det betyder att vi behöver förståelse för svenska särlösningar. Och det betyder att varenda tvåspråkig organisation i Finland har orsak att emellanåt se sig i spegeln och fundera på hur just den kan göra det bättre på svenska.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *