Valfriheten inom social- och hälsovården kommer att innebära en revolutionerande och radikal förändring jämfört med det som vi är vana med i dag. Den offentliga och den privata vården likställs och det blir kunden eller patienten som genom sitt val avgör vilka vårdproducenter som får finansiering, dvs. vem som vinner och vem som försvinner. Som kund betalar du alltid samma summa, men du tar med dig samhällets finansiering till den du väljer. Ifall du är en listad eller auktoriserad producent så är det ingen skillnad om du är offentlig, privat eller från tredje sektorn.

Vi kommer att få se stora förändringar i vården –  ifall människorna med sina val så vill. Bland annat det här framkommer i den mellanrapport som professor Mats Brommels presenterade i dag tisdag. Brommels har utrett valfriheten på uppdrag av regeringen och projektchefen Tuomas Pöysti.

I Kommuntorgets färska podcast säger Brommels att valfriheten högst antagligen kommer att bidra till att vi svenskspråkiga kommer att få en bättre service i framtiden.

Vi har redan i dag en viss valfrihet i den offentliga vården. Vi kan välja både hälsovårdscentral och förlossningssjukhus. Men valfriheten gäller inte socialvården. Och så kan vi ju alltid välja privat, men då betalar vi från egen ficka.

I podcasten kommenterar Mats Brommels också Kronoby där landskapstillhörigheten varit föremål för en hård debatt. Brommels säger att Kronobyborna kan fortsätta välja sin sjukvård där de själva vill: i Mellersta Österbotten eller Österbotten.

Brommels kommenterar också Kårkulla. Hans bedömning är att Kårkulla inte kommer att kunna fortsätta som en samkommun så som hittills. Verksamheten och servicen bör finnas kvar, men i form av till exempel ett aktiebolag.

Min uppfattning är att Brommels budskap innebär goda nyheter för oss svenskspråkiga, förutsatt att vi väljer de producenter som ger oss service på svenska. Ett annat kriterium för vårt fria vårdval är förstås att kvaliteten på de tjänster vi erbjuds är bra.

En av de viktigaste frågorna för valfrihetssystemet är hur man mäter kvalitet och hur man informerar om sin verksamhet. Min uppfattning är att det här är en av reformens stora frågor. Så här skriver till exempel Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS på sin hemsida under rubriken Välj HNS som vårdplats: ”Diskutera med din läkare om de möjligheter som HNS kan erbjuda. Du bestämmer var du vill få vård och läkaren skriver enligt det en remiss till i frågavarande sjukhus.”

I framtiden måste vårdproducenterna berätta om sig själva och vad de är bra på, men de måste framförallt beskriva och öppna upp sina vårdresultat. Och då talar vi inte om en välformulerad reklamtext utan om personalens kompentens, om vårdens resultat och om prissättningen. I bästa fall kan den här informationen – särskilt i huvudstadsregionen – leda till att vi får en bättre service på svenska och andra språk.

Men kommer producenten att vilja rapportera om annat än det rosiga? Kommer man att informera om patientolyckor eller om att vinsten i företaget har åkt till ett skatteparadis på Caymanöarna?

 

Läs mer: Kommunförbundets rapport om svensk valfrihet i huvudstadsregionen från 2014. En förvaltningsmodell för svensk service i metropolområdet av Markus Henricson.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *