Vilken verksamhetskultur?

19.3.2015
Kommuntorget Heidi Backman

”Alla talar om verksamhetskultur, men vilken verksamhetskultur avser man?”, utbrister en av utbildningsdirektörerna på Utbildningsstyrelsens kryssning för nätverket för utvecklingsskolor.

Begreppet är hot stuff i det pågående läroplansarbetet och i de lokala utvecklingsplanerna, som kommunerna börjat uppgöra på initiativ av Utbildningsstyrelsens generaldirektör Aulis Pitkälä. Min kollega och jag enas om att verksamhetskulturen är viktig, men att vi borde definiera de olika nivåerna av verksamhetskulturen. Vad är rektors roll, lärarens roll, elevens roll och bildningsdirektörens roll?

I Grankulla

Jag funderar vidare samtidigt som kryssningsfartyget styr in mot Värtan i Stockholm. Vad kan jag göra som bildningsdirektör för att eleverna ska få de kompetenser de behöver i framtiden? Vilka är faktorerna i den verksamhetskultur som jag kan bygga upp för att främja ett gott lärande i slutändan? Om jag tar vår egen stads digiprojekt Koko Hela Grani som case skulle jag räkna upp åtminstone följande faktorer:

Bildningsdirektören

  • ska möjliggöra. Det handlar om att oftare säga ja än nej när någon kommer med idéer, att döda entusiasm är aldrig bra. Det är sällan farligt att testa något nytt i liten skala. Det är oftast bättre än att inte göra något alls.
  • ska ge ramarna och gränserna. Vad som helst är inte möjligt. Nettobudgetering har hos oss varit ett bra instrument. Det är fritt fram att utveckla bara man håller sig inom budgetramen och når fastställda mål. Att hålla sig till lagar och regler är ju självskrivet, men tolkningen av den nya elevvårdslagen visade hur svårt det kan vara i verkligheten.
  • ska få hela gänget att jobba i samma riktning. Det här kräver kommunikation och i allmänhet också tid. Både politiker och personal ska involveras så mycket som möjligt i processen.Själv gillar jag att ha ett fåtal tydliga mål, som är enkla att komma ihåg och som underlättar prioriteringen. I vårt digiprojekt har vi ett nätverk som består av tio procent av personalen, med representanter för alla enheter. Vi testar användningen av en digital gemensam plattform för kommunikationen och för kollaborativa arbetsprocesser, vi ordnar strategidagar och workshops för personalen och aftonskolor för beslutsfattarna.
  • ska synliggöra det fina som görs. De som gör något bra ska få positiv feedback. Goda exempel inspirerar också andra. På våra strategidagar har vi ordnat programmet så att cheferna inom bildningen besöker varandras enheter. Reaktionen har varit att de vill ha mer sådant: ”när vi känner varandra kan vi också betjäna kunderna bättre”.Lärare, men också andra skuggar varandra. Vi bygger upp en nätsida där vi ska samla erfarenheter i blogg och podcast. Vi skriver artiklar och kolumner i varje nummer av den lokala tidningen.
  • kan inte göra detta ensam. Chefer och nyckelpersoner ska engageras. I det här fallet har vi dessutom en lärmiljöutvecklare som rör sig aktivt i alla enheter och får rätt personer, projekt och idéer att hitta varandra. Det skapar synergier och mervärde.Det är också viktigt att stadens ledningsgrupp och IT-enheten är informerad om våra behov. En rundtur i stadens alla skolor där stadens ledningsgrupp fick bekanta sig med hur IT används i undervisningen var en bra erfarenhet.
  • ska främja fakta- och evidensbaserade arbetssätt. Vi försöker skapa mätare som ska hjälpa oss att fatta bra beslut och göra goda val. Vi använder t.ex. Opeka, men har valt ut de 25 viktigaste frågorna för regelbunden mätning av hur undervisningsteknologi används i de olika skolorna.Vi har också kartlagt tillgången på olika former av utrustning. Ekonomiska data behövs också. Kostnaderna över investeringar är enkla att ta fram, men när vi kommer till driften och köp av tjänster blir det genast svårare att få fram adekvata siffror. Det här får vi jobba på.

    Om vi utvecklar något, borde vi kanske avveckla något annat. Därför kunde det vara skäl att också följa med t.ex. användningen av traditionella läromedel och kopiering. När vi vet vilka de viktigaste behoven av utveckling är i de olika skolorna kan vi rikta in workshopar, it-pedagogiskt stöd och fortbildning rätt. Vi behöver också verktyg för att synliggöra hur eleverna lär sig framtidens kompetenser bäst med hjälp av teknologi. Till exempel.

  • ska själv vara en förebild, våga testa, gå utanför sin bekvämlighetszon, använda nya metoder, höra, lyssna, lära sig.

Det blev sju punkter. Det finns mycket mer som är viktigt, men den här gången stannar vi här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här