Tidigareläggningen av undervisning i A1-språk skulle göra språkundervisningen mer mångsidig. Det målet har inte nåtts.

Barns rättighet att få en jämlik undervisning ska inte bero på vilken kommun de råkar bo i, skriver Språklärarförbundet i Finland SUKOL i ett pressmeddelande.

Orsaken till språklärarförbundets oro är en undersökning som genomfördes i september tillsammans med lärarfacket OAJ och föreningen Suomen Luokanopettajat. Utredningen, som riktade sig till klasslärare och gymnasiets ämneslärare, handlar om hur undervisningen i A- och B1-språk arrangeras.

Enligt Statsrådets beslut från 2018 har undervisningen i A1-språket tidigarelagts och börjar nu i grundskolans första klass. Tidigareläggandet var tänkt att öka språkundervisningen och göra den mer mångsidig.

Det målet har inte nåtts, skriver SUKOL, bland annat på grund av det inte finns något krav på undervisningsanordnaren att erbjuda flera språk.

– Nu erbjuder de flesta av undervisningsanordnarna endast engelska som A1-språk på finskt håll, och i svenska skolor erbjuds för det mesta enbart finska, heter det i pressmeddelandet.

I vissa kommuner har man förstått attraktionen med ett bredare språkutbud och som ett positivt exempel fungerar Tammerfors stad som också fick ta emot priset Årets språkgärning 2021, skriver SUKOL.

– Där har man satsat på att erbjuda flera språk och samtidigt är det språklärare som undervisar språken.

Kommuner sparar, A2-språk stryker med

Utredningen visar att det främst är klasslärare som undervisar engelska, svenska och finska som A1-språk. Det här gäller också för B1-språket som inleds på årskurs 6.

Största delen av klasslärarna har inte avlagt specialiseringsstudier i målspråket, konstaterar SUKOL. De har inte heller deltagit i någon utbildning i målspråket under de senaste två åren.

– Undervisningen av A1- och B1-språken har övergått till klasslärare istället för till språklärare i och med den tidigarelagda språkundervisningen. 

Vad gäller A2-språk så är det frivilligt för undervisningsanordnarna att erbjuda undervisning i dessa. Allt färre erbjuder A2-språk och uppger att det är på grund av ekonomiska inbesparingar, enligt SUKOL.

– I praktiken betyder det att det regionala språkutbudet är minimalt och att det endast är engelska som erbjuds. I årskurserna 7–9 har utbudet av språkundervisning som B2-språk närmast försvunnit. I vissa fall ordnar man språkundervisning i samarbete med andra skolor och undervisningsanstalter i kommunen men samarbete över kommungränserna är mycket sällsynt och det kräver ett kreativt utvecklingsarbete för att kunna bredda språkstigarna och försäkra sig om att det finns professionell undervisningspersonal till förfogande.

Högskolornas poängsättning inverkar negativt

På gymnasienivå dominerar engelskan och enligt utredningen har högskolornas poängsättning, när det gäller betygsurval, inverkat på gymnasisternas språkstudier.

– Även före den här undersökningen har språklärarna varslat om att högskolornas poängsättning har en mycket negativ inverkan på språkstudier i gymnasierna, skriver språklärarförbundet, som säger sig vara ytterst oroad över arrangemangen av språkstudier på alla stadier.

– Språkkunskaperna försvagas och det kräver omedelbara åtgärder. Man måste göra studier av A1-språk mer mångsidiga. Man ska kräva att utbildningsanordnarna erbjuder A2-språk. I högskolornas poängsättning av betygsurval måste språkstudier uppmuntras. Samarbete mellan olika språkanordnare måste stödas för att få olika språkstigar till stånd och språkundervisningen behöver ges av utbildade språklärare.

SUKOL hänvisar till regeringens utvecklingsprogram Utbildning för alla (2020–2022) som en möjlighet att förbättra språkstudierna.

I undersökningen svarade 116 klasslärare och 413 ämneslärare.