Det handlar inte bara om tidskrävande uppdrag, utan också om intressekonflikter, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

– Om jag fick bestämma så skulle politiker inte få sitta i tre förvaltningsnivåer.

Det säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom då hon analyser prognosen för välfärdsområdet i januari, som Kommuntorget skrev om i mitten av september.

Partierna vill ha namnstarka kandidater på sina listor, det vill säga personer som redan sitter i kommunfullmäktige och riksdagen, men Pekola-Sjöblom konstaterar att samtliga tre uppdrag, inklusive välfärdsområdesfullmäktige, är tidskrävande.

Dessutom kommer det att finnas intressekonflikter mellan de tre förvaltningarna, säger Pekola-Sjöblom.

Valet i januari handlar i teorin om de nya välfärdsområdena, men i praktiken kommer väljarna att se till det lokala. Det vill säga att de kommer att söka kandidater som är villiga att kämpa för den lokala social- och hälsovården.

Det här kan leda till att man röstar på en kandidat i ett annat parti än det man vanligtvis röstar på. Det kan också ge en valmansföreningar, som lovar kämpa för det lokala, en chans, tror Pekola-Sjöblom.

Överlag kommer små kommuner i välfärdsområdena att få det svårt att få in representanter i nya fullmäktige. I nio välfärdsområden utgör städerna över hälften av befolkningen, påminner Pekola-Sjöblom.

Se Kommunmarknadsstudion från 16.9 här:

Läs också: Fredrik Guseff: SFP för diskussioner om valförbund inför områdesvalet