Prognos: Så fördelas makten över social- och hälsovården efter valet i januari

15.9.2021

Resultatet i kommunalvalet i juni ligger som grund för Kommunförbundets prognos om välfärdsområdesvalet.

Centern och Samlingspartiet blir de stora vinnarna i välfärdsområdesvalet i januari, men även SFP ser ut att få majoritet i två fullmäktigeförsamlingar. I en av dem, i Österbottens välfärdsområde, har partiet enkel majoritet.

Det här visar den prognos som Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom tagit fram, utgående från resultatet i kommunalvalet i juni.

Procentuellt sett får Samlingspartiet flest platser, sett till alla områdesfullmäktige. Centern blir största parti i nio välfärdsområden.

Samlingspartiet är störst i sex fullmäktige. I ett av dem delar partiet förstaplatsen med SDP, som är största parti i ytterligare tre.

Utöver Österbottens välfärdsområde är SFP största parti i fullmäktige i Östra Nylands välfärdsområde.

Pekola-Sjöblom säger att uträkningen är en indikation på vad som kan hända i valet i januari, men betonar att det handlar om ett nytt val. I slutändan beror valresultatet på hur partierna rekryterar kandidater och hur väljarna tänker kring valet.

– Röstar väljarna enligt parti eller vill de ha en representant från den egna kommunen? I många välfärdsområden utgör de stora städerna över hälften av väljarna. Små kommuner och partier får svårt att hävda sig och valförbund kan förbättra chanserna.

Valet i januari kan jämföras med kommunalvalet 2008, som genomfördes efter ett antal kommunsammanslagningar, säger Pekola-Sjöblom. I det valet lyckades små kommundelar få åtminstone en invald i nya fullmäktige, sannolikt för att det förts en diskussion innan om valförbund, kandidatrekrytering, kampanjer och väljarbeteende.

– Men välfärdsområdena är mycket större, till exempel Norra Österbottens har 30 kommuner.

Läs också: Fredrik Guseff: SFP för diskussioner om valförbund inför områdesvalet

Pekola-Sjöblom noterar att utmaningen gäller inte minst de tvåspråkiga välfärdsområdena, med undantag för Österbotten. I tvåspråkiga områden lönar det sig att överväga valförbund, och fundera på hur kandidatuppställningen ser ut, för att säkra tvåspråkiga kandidater från tvåspråkiga kommuner.

 

Välj ditt välfärdsområde i den interaktiva grafiken för att se prognosens utfall.

Valdeltagandet i valet i januari blir lågt, befarar Pekola-Sjöblom, kanske till och med under 40 procent. Hon hoppas att hon får fel men konstaterar att det krävs mycket information så att väljarna förstår vad valet handlar om och hur det skiljer sig från andra val.

Ordmonster som ”välfärdsområdesval”, det nyligen genomförda kommunalvalet och det att kommunalpolitiker och riksdagsledamöter kandiderar i januari kan göra det svårt att entusiasmera väljare, trots att det handlar om en service som invånarna anser att är viktig.

Tidpunkten för valet, den 23 januari, är också problematisk eftersom det innebär att partiernas kandidater offentliggörs en månad tidigare, alltså i princip på julafton.

Även om nya fullmäktige ska se till hela välfärdsområdets social- och hälsovård tror Pekola-Sjöblom att det är närservicen som kommer att vara den röda tråden i valkampanjen. Det är ett berättigat tema, säger hon och drar igen paralleller till tidigare kommunsammanslagningar: nya större kommuner började efter ett tag skära i den mer perifera servicen.

Också i kommunalval, i större städer, och i riksdagsval är det vanligt att kandidater betonar hemtrakterna, även om de ska se till hela kommunens eller landets väl, påpekar Pekola-Sjöblom.

Lågt valdeltagande gynnar partier som Samlingspartiet och SFP men inte Sannfinländarna. Kan det ändra på siffrorna i uträkningen?

­– Inte mycket. Sannfinländarna gick starkt framåt i kommunalvalet trots ett lågt valdeltagande. Det tyder på att partiet fångat väljare som använder sin rösträtt. Risken finns förstås, men ett lågt valdeltagande är en risk också för andra partier.

Finns det något i prognosen som överraskade dig?

Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

– Jag har funderat på det här med valmansföreningar. När vården flyttas från kommunerna till välfärdsområdena blir kommungemenskapen viktig. Valmansföreningarnas roll kan bli starkare, en sorts motkraft till partierna, men det kräver att de inte tävlar mot varandra. För att få sin röst hörd måste de samarbeta.

Pekola-Sjöblom tror också att välfärdsområdena blir ett spelfält för rikspolitiken, speciellt då områdena inte har beskattningsrätt och statens inflytande är stort. Den här kan ge upphov till en ny klass av toppolitiker, säger hon.

Så gjordes prognosen

  • Antalet röster i kommunalvalet 2021 för varje parti räknades välfärdsområdesvist, enligt d’Hondts metod.
  • I uträkningen antogs att inget riksdagsparti ingår valförbund, däremot antogs att småpartierna och valmansföreningarna ingår valförbund.
  • Antalet fullmäktigeplatser beror på antalet invånare i välfärdsområdet.
  • Helsingfors, som inte ordnar välfärdsområdesval, är inte med i prognosen.

Det här är en artikel från Kommuntorget 3/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.