Var tredje kandidat i välfärdsområdesvalet sitter i kommunfullmäktige just nu, visar Kommunförbundets analys av kandidaterna i välfärdsområdesvalet.

Av de fullmäktigeledamöter som valdes i kommunalvalet i juni är 38 procent uppställda som kandidater i välfärdsområdesvalet. Samtidigt är andelen fullmäktigeledamöter av alla kandidater i välfärdsområdesvalet cirka 32 procent. Det här betyder att var tredje kandidat i välfärdsområdesvalet sitter i kommunfullmäktige just nu.

Varje kommun har åtminstone en kandidat i välfärdsområdesvalet. Antalet kandidater varierar dock avsevärt mellan kommunerna, från en enda kandidat upp till 400 kandidater.

Ytterligheterna representeras av Merijärvi, där det finns en kandidat, och Vanda, där det finns sammanlagt 407 kandidater.

Alla kommuner har inte kandidater som också är fullmäktigeledamöter. Det finns även stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur många fullmäktigeledamöter som ställer upp i valet.

– I Merijärvi i Norra Österbotten och i Pyhäranta i Egentliga Finland har inte en enda kommunfullmäktigeledamot ställt upp i välfärdsområdesvalet. Å andra sidan finns det 51 kommuner där över hälften av kommunfullmäktigeledamöterna vill sitta i välfärdsområdesfullmäktige, berättar Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Sett till antalet finns det flest kandiderande kommunfullmäktigeledamöter i Esbo, där 64 fullmäktigeledamöter kandiderar. Kommunen med den största procentuella andelen kandiderande kommunfullmäktigeledamöter är Kajana, där hela 92 procent av alla fullmäktigeledamöter ställer upp i valet.

Tre fjärdedelar av ordförandena kandiderar

Av dem som ingår i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidium kandiderar 45 procent i välfärdsområdesvalet. Hälften av fullmäktigeordförandena och 48 procent av styrelseordförandena vill sitta i välfärdsområdesfullmäktige.

Av dem som är ordförande på hel- eller deltid i kommunen siktar 74 procent också på en plats i välfärdsområdesfullmäktige. Bland dessa finns fyra borgmästare (Tammerfors, Birkala, Tusby och Puolanka), åtta biträdande borgmästare och fem styrelseordförande på heltid (Esbo, Kotka, Kuopio, Lahtis och Uleåborg).

Den regionala variationen är mycket stor. Bland kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidier är andelen kandidater högst i Kajanalands välfärdsområde (71 procent), och lägst i Norra Österbotten (29 procent).

Över hundra kandidater i trippelroll

Det kommande välfärdsområdesvalet har sammanlagt 10 584 kandidater i 21 välfärdsområden. För varje plats i välfärdsområdesfullmäktige finns det cirka åtta kandidater. Det förra kommunalvalet hade cirka fyra kandidater per plats i kommunfullmäktige, och i riksdagsvalet låg siffran på tolv.

Sammanlagt 111 riksdagsledamöter ställer upp i välfärdsområdesvalet. Av de riksdagsledamöter som bor utanför Helsingfors kandiderar så många som 63 procent i valet.

– Över hundra kandidater vill i och med det här valet representera på tre nivåer. De är för närvarande riksdagsledamöter och kommunfullmäktigeledamöter, som nu också kandiderar i välfärdsområdesvalet. Bland dessa finns sex ministrar och 36 personer som sitter i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidium. Fem av dem är dessutom styrelseordförande och fjorton fullmäktigeordförande, säger Pekola-Sjöblom.