Direktörerna om nya välfärdsområdesbolaget – ”Nyttan måste motsvara kostnaderna”

Välfärdsområdena har ont om pengar och folk, men kommunikationen med invånarna anses viktig. I Norra Savolax välfärdsområde planerar man att skicka brev med kylskåpsmagneter
Välfärdsområdena har ont om pengar och folk, men kommunikationen med invånarna anses viktig. I Norra Savolax välfärdsområde planerar man att skicka brev med kylskåpsmagneter "så att alla vet och inte glömmer vad som är i görningen." (Tommy Pohjola)
25.11.2022

Ett aktiebolag som betjänar välfärdsområdena tar form under de kommande månaderna. – Precis som områdena är helt nya måste också bolaget starta från ett tomt bord för att tjäna sitt syfte, säger Marina Kinnunen, Österbottens områdesdirektör.

Enligt Kommunförbundet ska det nya bolaget serva välfärdsområdena med juridik, rådgivning och nätverk. Emitteringen av aktier börjar i februari när bolaget är registrerat och emissionen varar 3-4 månader.

I en aktieemission ger ett bolag ut (emitterar) nya aktier eller överlåter sina egna aktier som det innehar.

Läs mera om social- och hälsovårdsreformen här.

I det här skedet av den intensiva processen med själva välfärdsområdena har Kinnunen svårt att uttala sig om uppgifterna för en paraplyorganisation. Det blir aktuellt för dem som är med att tillsammans planera verksamheten i detalj först i ett senare skede.  

Välfärdsområdena blir ju inte verklighet över en natt, vad ser ni i Österbotten som det planerade nya servicebolagets mest akuta uppgift?  

Marina Kinnunen, Österbottens välfärdsområde.

– På en punkt är våra förväntningar klara; vi behöver säkert hjälp med det juridiska länge framöver, säger Marina Kinnunen, direktör för Österbottens välfärdsområde.

– Och vi behöver antagligen inte hjälp med en av de stora samordningsfrågorna, det vill säga IT för där finns det nationella bolag som bistår.

 Områdesdirektören anser att beredningen av välfärdsområdenas hetaste frågor redan har skett. 

– Delvis har Kommunförbundet kunnat hjälpa men hela problematiken är att kommunerna har en åsikt och vi en annan. Här skulle vi ha behövt mycket stöd redan tidigare, säger Kinnunen. 

– Nu har vi direktörer redan byggt upp ett nätverk utan ett bolag som ram och det har varit jättenyttigt att sitta tillsammans under processens gång.

Kinnunen påpekar att ett aktieinnehav förstås också är en kostnadsfråga och att summorna ”ändå blir stora” i slutändan och att nyttan därför också måste vara det. Hon betonar också att alla dokument som ska behandlas av hennes välfärdsområde obetingat måste finnas tillhands också på svenska för att kunna behandlas.

Nu gäller det, enligt henne, för välfärdsdirektörerna att ”tala ihop sig” och också så småningom att se om till exempel den arbetsgrupp de redan bildat hittar sitt hem i det nya bolaget eller förblir separat. 

”Vi kör på!”

Tanken är att Välfärdsområdesbolaget Ab, som grundats av KF-styrelsen, ska serva välfärdsområdena på samma sätt som Kommunförbundet har betjänat kommunerna. KF är en organisation som ägs av kommunerna och därför kan det inte direkt betjäna välfärdsområdena. 

”Ju färre ägare desto dyrare för de övriga”, säger styrelseordföranden Jukka Alasentie som jobbar för att locka alla områden med.

Efter det senaste förberedande mötet där aktieägaravtalet presenterades i tisdags verkar alla områdesdirektörer vara inne på samma linje, berättar Birkalands förändringsdirektör, styrelseordföranden Jukka Alasentie:

 – Vi kör på. Direktörerna var överens om att ett gemensamt organ behövs i synnerhet i övergångsskedet för att trygga tjänsterna, men det är för tidigt att säga precis hur verksamheten ska se ut. Vi måste anpassa verksamheten enligt behoven i välfärdsområdena.

2,5 miljoners budget

– Vi räknar med en servicekostnad på 0,4 euro per invånare och baserar det på en budget på 2,5 miljoner euro om alla välfärdsområden är med. Då ska alla stora vara med och också Helsingfors stad och HUS. Om någon uteblir, ökar kostnaden självfallet för de övriga.  

Varför gick man till exempel in för ett aktiebolag och inte ett förbund såsom kommunförbundet?

– Enligt jurister vi konsulterade i våras går det snabbare att grunda ett bolag än ett förbund. Och vi ville vänta över sommaren tills alla områdesdirektörer var valda för att kunna involvera dem direkt i processen. 

Alasentie berättar att direktörerna för sade ”nej,nej vi behöver inget bolag” men att en styrgrupp tillsattes som samlade fakta om hur kommunerna hade använt KF-service. 

– Då insåg direktörerna hur stor nytta de haft av förbundet och hur mycket sakkunskap som kunde gå förlorad, och så godkände de att vi går vidare med beredningen, säger styrelseordföranden.

”Vi utgår från att alla är med” 

I dagsläget vet vi ändå inte om alla områden verkligen blir aktieägare. Kan den osäkra finansieringen och obalanserade bemanningen av poster bli en riskfaktor för bolaget? 

– Det finns många öppna frågor men utgångsläget är att alla är med och beredningen är i full fart. Om inte minst hälften av befolkningen och ett område är med blir kostnaderna alltför höga. Och att bistå vissa områden men inte andra skulle vara en svår sits, säger Alasentie.

– Vi talar ändå inte om oöverkomliga summor. För Birkalands del skulle medlemsavgiften exempelvis vara 200 a000 euro och då är vår helhetsbudget 2,6 miljarder euro.

De tvåspråkiga välfärdsområdena är åtta till antalet: Helsingfors stad, Västra Nyland, Vanda-Kervo, Östra Nyland, Kymmenedalen, Egentliga Finland, Österbotten och Mellersta Österbotten. Finns det frågor som är viktigare i dem än andra?

– Det kan jag inte säga i det här skedet. Naturligtvis är språkfrågorna viktiga. Det kanske kunde röra sig om kostnader för översättningar och materialproduktion. 

I likhet med Kommunförbundet ska också det nya bolaget erbjuda svenskspråkig service. En del av den svenskspråkiga KF-personalen ska övergå i bolagets tjänst. Vad kan ni berätta om det här? 

– Jag har fått telefonsamtal om det här. Vi erbjuder förstås service på svenska och två svenskspråkiga personer från KF kommer att övergå i det nya bolagets tjänst. Fram till årsskiftet kan vi använda KF-resurser men sen måste vi hitta på något annat vad gäller översättningar exempelvis.

Pressmeddelandet: Kommunförbundet bildar ett bolag för att trygga tjänsterna för välfärdsområdena i övergångsskedet

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (Sdp) och övriga sote-ministerarbetsgruppen är nöjd med engagemanget inför tidernas kanske största organisationsreform. Bilden är från pressmötet i juni. Foto: Statsrådet

Kommentar: ”Ingen TikTok-dans” och ”Pilkastning i blindo”

Statsrådets pressinfon är ofta knastertorra tillställningar med långa sifferutläggningar. 

Då direktörerna för välfärdsområdena i tisdags samlades för att beskriva det spännande och allt spändare läget inför Den Stora Reformen vid årsskiftet blommade bildspråket.

Kommunikationen till invånarna betonades upprepade gånger. Det gäller att få fram budet klart och tydligt och då är det inga TikTok-danser som gäller utan gammaldags info på papper som kan fästas på kylskåpsdörren med en kylskåpsmagnet.

Många direktörer upplevde att tät dimma råder och väntade på att den skulle lyfta och vädret klarna.

Någon beskrev försöken till exakt budgetplanering som att kasta pil i blindo.

Att övergå till välfärdsområden är som att utföra en operation på ett pulserande hjärta men tillsammans klarar vi det, sade en direktör.

Ett välfärdsområde är som ett ofärdigt hus, beskrev en annan direktör. Det finns inga tapeter på väggarna, trösklarna kanske har stickor och det är lite si och så med inredningen.

En direktör sade sig förklara läget för personalen med hjälp av idrottslopp: Vanligtvis brukar traktens löpare vara bäst lämpade för femkilometerslopp men nu har distansen och grenen förbytts till 3 000 meter hinder. Enligt direktören hade man i området klarat av de vanliga hindren men nu gällde det att ta sig över vattenhindret och vattengraven med bara lite våta löpskor. Skuttet fick inte bli så kort att man hoppade i graven, där den är som djupast. Då blir nämligen tossorna dränkta och loppet tyngre innan löparna tar sig över målstrecket.

Sist och slutligen vill alla parter bara att vi klarar mållinjen, konstaterade en annan direktör: Vårdpersonalen vill få de rätta patientuppgifterna och dessutom kunna räkna med att få sin lön den 13.e januari.

Patienterna vill få vård.

Och hemvården vill veta var bilen tankas.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här